Direktlänk till inlägg 11 november 2009
Har en tid försökt få upp mig själv lite tidigare för att på så sätt kunna dra upp killarna också lite tidigare. Inte för att vi brukar behöva stressa , men för att få lite längre stund på sig att vakna vid frukostbordet.
I morse fick jag en enorm hjälp av lille D som vaknade, för tredje gången, klockan fem och vägrade somna om. Jag gav upp vid tjugo i fem ungefär. Det var i och för sig min käre man som försökte söva om honom, men jag tog honom till slut och gick upp.
Och sen gick plötsligt allt i en rasande fart, barnen ploppade upp ur sängarna innan jag ens hann säga "god morgon".
Klockan halv sju! stod jag med ett färdigdukat frukostbord nere i köket.......
Jisses, med den farten, den här tiden på dagen börjar jag undra hur resten av dagen kommer arta sig.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|