Morgonens nyhetssoffa har endast sänt tankar kring tsunamin. 

Mammor som kommit hem från, vad som skulle vara en drömsemester, som ensam överlevande. Vansinnigt oförståeligt, att någon ska behöva drabbas av något så oerhört grymt.

Är det att älta att ständigt påminna? Eller är det att hedra de förlorade och de sörjande?

Jag kan inte ens ana vad de innebär att förlora någon oerhört älskad och nära. Att en bit av det vardagliga livet plötsligt rycks bort. Det måste ju av naturliga skäl bli en fruktansvärd tomhet, en känsla av inre felsökning som aldrig ger upp. 

Error.................error.........error.........

..

Jag kan ibland känna det som om det snart borde vara min tur att få uppleva en tragedi. Men jag kan ju inte leva i ständig krisberedskap, då tappas fokus på livet.

Fast det går nog inte en dag utan att jag tackar högre makter för det underbara liv jag givits, med fem friska välmående barn och den otroligt goda levnadsstandard vi har i vårt land.

Vill hela tiden förstärka var känsla av lycka som kommer över mig.........

Nu är jag här vid datorn. Ingen annanstans.

Fokusera på nuet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...