Vad irriterande det är när saker inte funkar så som man räknar med att de ska! Nu kan jag inte alls komma ut på nätet av någon anledning.... Känner mig plötsligt märkligt beroende.

Det är endast bilder och samtal kring ett välbekant brudpar just nu.

Otroligt vackra gäster och ståtliga plagg.

Själv gifte jag mig för, hmmmm vad är det nu, elva år sen.

Jisses!

Jo, i augusti 1999 vandrade jag med min älskling fram längs kyrkogången.

Jag var snart tjugoett år fyllda och skulle äntligen få börja mitt liv som gift, och få kliva in i min egna familjebild.

Min prins hade jag träffat tre år tidigare och tillsammans med honom hade jag fått de lyckligaste åren i mitt liv.

Att jag själv kommit från en familj av den mer otraditionella sorten gav mig en stark drivkraft att följa den "rätta vägen" från början till slut.

Förlovade oss gjorde vi ett år tidigare. Och dagen innan vigseln for Rolle hem till sina föräldrar för att vi inte skulle ses förrän tiden i kyrkan.

Jag spenderade sista natten som ogift med min mor och mormor.

Jag minns hur jag ett par timmar före vigseln satt hos sminkösen som var vännina  till min jobbarkompis, jobbarkompisen var även frisör. Det var så pirrigt och alla var vi så uppspelta.

Min faster, floristen, var min tärna och följeslagare, och ingöt ett någorlunda lugn.....

När det blev dags att bege sig till Guds hus, kom morbror för att hämta. Där vi befann oss var det enkelriktade vägar kors och tvärs, så det slutade med att hela trafiken stannade upp för bruden som kom springande tvärs över vägen med en efterföljande bukettbärare........

Åh, vilken dag det var!

Jag var så förskräckligt nervös när vi sakta stegade in i kyrkan, så Rolle var tvungen att hålla ett fast tag i min hand för att kunna bromsa mig lite.

Åh, vad jag fick kämpa för att inte gråta konstant, hela vigseln igenom!

Jag var så ofantligt lycklig.....

Och det var verkligen något man kunde läsa i gårdagens brudpars hela kroppsspråk också.

-Genuin lycka!

Vaknar av att liten i magen far runt som en vilde. Undrar vad för akrobatik som pågår där inne? Plötsligt knackar det på dörren och R kommer in med lille D, han frågade visst efter mamma.... Så nu ligger vi och gosar i väntan på att det ska vakna i de andra husvagnsbäddarna.

Det var inte utan att jag fällde en tår när Viktoria och Daniel stod där inför altaret hand i hand.....

Jag tror nog jag är royalist.

Fast bröllop är alltid otroligt härliga och stämningsfulla!

I år gifte sig min syster sig, men borgerligt och i smyg.

Hade varit kul att få medverka på riktigt.

Vissa år får man ränna i kyrkan på dessa event titt som tätt. Men nu var det länge sen.

Hmmmmmm.......Får försöka locka fram några giftassugna.

Hemkommen och väldigt belåten med dagen.

Inte för att den är slut, men vår lilla turisttripp var väldigt mysig måste jag säga.

Kan verkligen rekommendera liknande i egna städer!

Vi klev på det "blå tåget", kanske ser ni var vi är också, och följde det hela vägen runt staden.

Lille D var väldigt glad. -"Det är jätteroligt", sa han flera gånger.

Halvvägs blev det en liten paus. Då passade vi på att springa in till den större matbutiken för att köpa lördagsgodis.

Det var ganska kyligt faktiskt, men om man lyckades nå några solstrålar längs vägen, kändes det betydligt mildare.

Efter turen med tåget tog vi en sväng längs turiststråken och en glass. 

Jag skäms nästan när jag erkänner att jag som bor intill en semesteridyll, inte varit i de finare områdena på flera år.......

Men nu fick vi se hur fint de ordnat det på senare tid!

Det är en väldigt fin liten stad faktiskt!

Vi tog oss tid att på hemvägen stanna till vid den stora lekplatsen. 

Till nöje för både stora och små.......

Det är ganska högt. Man får nästan blunda lite ibland.......

Jag resonerar som så, att kommer man upp själv så är det okej.

Nog för att jag vid ett antal tillfällen fått klättra upp och bära ner någon.

Nu är vi hemma och alla är nöjda och belåtna.

Raggarbilar kör fram och tillbaka, låter höra från mysiga raggartoner. Vi har nu tagit ett varv runt staden i turisttåget. Till stort nöje för alla barn.....

Vaknade lite smått mör i kroppen, huvudet hade nog legat på fel kudde.....

Vädret ville inte riktigt låta lova varken det ena eller det andra.

Det gav mig inte precis en större entusiasm inför bussresan längs kringelkrokvägen till Sagostigen, hm. Faktiskt tog jag mitt veto till pass och beslöt att ställa in det hela från vår sida......Hemska mamma!

Istället har jag planerat in en turismdag i hålan här intill.

Där åker ett litet tåg runt i ganska täta turer hela dagen. Och med en lätt lunch på det kan det bli riktigt mysigt!

Jag måste passa på att tacka för alla otroligt snälla och hjärtliga kommentarer den senaste tiden. Ingen nämnd, ingen glömd....

Det var roligt att min familjepresentation var till nöje för er!

Jag har även kunnat se att det kommit till några prenumeranter via "bloglovin", och det känns ju helt fantastiskt glädjande!

Har själv inte riktigt förstått vad "bloglovin" är för något, men så klickade jag in där och kunde se min blogg från en prenumerantsida.....Kul!

Nu kom till och med min käre make ner från övervåningen. Det är alltid lika förvånande när så händer innan klockan slagit tio!

Men så var det nog inte heller riktigt självvalt. Grannen håller på med någon slags stenkross/borr, eller vad det nu vara månde. Låter gör den i alla fall...

Häromdagen hade han en lite grävare där och grävde upp hela framsidan längs med huset. Och nu kan jag se att han rivit hela altanen/farstun.

Som alltid med grannbyggen blir jag väldigt nyfiken.

Det är jättekul när andra gör saker för att bättra på sitt boende, det förskönar ju hela gatan faktiskt.

Undrar om han tänker bygga ut.......?

Vi målade ju om huset för två år sen och gjorde om hela gården förra året. 

Men det vi aldrig tog tag i var balkongerna på baksidan. 

De har träräcken som börjar murkna en aning. Men eftersom mannen, förlåt Rolle, är snickare känns det tryggt. Det är visst inte själva stommen som murknar utan bara det synliga. 

Men det måste ju göras iordning hur som helst. Någon gång.........

Det är bara det att jag har ett badrum som väntar sen en tid tillbaka. Varför ska allt vara så dyrt för?!

Jag ligger i min något gungiga säng och tittar ut genom husvagnsfönstret.

Bakom husvagnen planterade jag en syrenhäck för ett par år sen. Nu när jag ser den ordentligt kan jag konstatera att den vuxit till sig rejält!

Jag kan också se att årets blomningsperiod redan är över....Det har visst gått mig förbi totalt!

Killarna och jag har nu spelat ett parti monopol, vilket sen mot slutet urartade lite på grund av trötthet från deras sida. Då blir det mest flams och löjlande.....

Tills för en stund sedan vräkte regnet ner över oss och gav oss en natursymfoni. Tyvärr har musiken tystnat, det hade varit mysigt att få ligga i sängen med boken och njuta av takdrippet!