En bit ur mitt liv

Alla inlägg under september 2010

Av Kattis - 6 september 2010 12:15

En tjock tröja på mamma och skrutten invirad i gosig filt. Sen Poker i koppel och ut i solen. Skönt höstväder för promenad! Tog de få stegen mot kyrkan innan jag direkt mötte kända ansikten. Trevliga ansikten dessutom, då ville jag passa på att heja på kyrkis-A också när jag ändå var där utanför hennes domäner. Skrutten beundrades och mor fick varma kramar. Omtänksamma människor är värdefulla möten så här straxt efter bebisankomst. I övrigt tillhör jag dem som helst håller mig undan i ett par veckor. Även om allt gått bra och jag kommit hem snabbt, så är jag nog tröttare än vad även jag själv tror. I hallspegeln, vid hemkomst efter den friska luftsvängen, möttes jag av ett blekansikte...... Ett blekansikte som nog måste peta i sig lite broccoli nu.

Av Kattis - 6 september 2010 08:12

Si, min fyraåring, bygger koja i vardagsrummet i väntan på att lille D ska komma hem med pappa efter skolpromenaden. 

I famnen ligger mitt senaste underverk och gottar sig vid bröstet. Så liten och söt.


Rolle planerar en tur till jobbet för att kunna vara med vid installationen av den nya maskinen. Den stora avancerade leksaken lockar......

Tror jag själv vill ta mig en titt på den så småningom.

Det är ju kul att se hur han plötsligt befinner sig i en arbetssituation där han längtar till jobbet!


Det är prat om skoltilliten på nyheterna just nu.

Det låter som att vi i gemen har stort förtroende för skolan, men inte litar på att den ger våra barn de kunskaper de ska få.

Va?! Hur går det ihop?

Om man inte tror skolan ger de nödvändiga kunskaperna, kan man väl inte heller ha förtroende för den. 


Jag måste tyvärr erkänna tillhörighet till skaran som inte känner sig så trygg med skolan. Vet på tok för många klasser som skulle stängas omedelbums av fack eller dylikt, om det var en arbetsplats för enbart vuxna!

Men det är som att lärarna idag står helt maktlösa för de stökiga eleverna.....

Jag vet inte vad som behöver göras i en sådan klass. Men när läraren inte kan göra annat än att stå och iakta när tio-elvaåriga elever bara springer runt, så måste det ju ske nåt!

De har ju, vad jag förstår, inte rätt att överhuvudtaget ta i en elev.

Så vad ska de göra när de inte handgripligen får hjälpa en elev att sätta sig ner eller gå ut!?


Det blir rätt kort steg till att höja rösten.........Vilket inte något blir mycket bättre av.


Så hur ska detta kunna förbättras?

Av Kattis - 5 september 2010 22:09

Min käre stolte familjefader sitter i soffan bredvid och snaskar choklad med vår miniplutt på magen.

Nämnde något ord om en miljonvinst på lotto.........Gissar att miniplutten slog det.


På tvn rullar "Den ofrivillige golfaren", en perfekt slöa-efter-förlossning-film.

Imorgon ska Rolle ta barnen till skolan. Ett gäng glada berättar-saliga barn, som vill upplysa hela världen om att de nu faktiskt är sex grabbar i familjen!


Alla fick de sitta med sin minsta bror i famnen en stund i soffan idag. Sitta där så otroligt högtidsfulla och belåtna. Tänk att vara så älskad och beundrad så direkt!

Vi pratade om det idag. Att då äldsta kom var han alldeles ensam. 

Älskad som få av enormt stolta och lyckliga föräldrar förstås. Men ingen bror som ville vara med och ta hand om....


Naturligtvis har det också sin fördel, att bli fullt uppmärksammad av mamma och pappa. Fast tänk ändå.....fem äldre galet idoliserande bröder!


  


Våra barn har kommit i en z och en x-variant.

Z är gossar som är ljusa barn med runda ansikten. Pojkar med ett inre lugn och beslutsproblem. Pojkar som har tid och drivkraft för att vilja suga i sig information och lärdom.

X är gossar med mörkare anletsdrag och smalare ansiktsform, med väldigt liten haka. Pojkar med enormt mycket spring i benen och stor förmåga för att hitta på bus.


Lika underbara båda typerna, kanske just kombinationen som gör hela barnaskaran så perfekt.

Det lustiga är att de kommit exakt varannan....

Så nu var det dags för en x-variant. Och det stämde ju.

När man håller honom på axeln är han hela tiden på väg att springa därifrån. 

Lyfter huvudet och tittar stint in i ögonen på den som är närmast. 

-"Vänta bara, snart kommer jag och tar er!"


Av Kattis - 5 september 2010 10:08

En nyfödd är så liten, så förvånansvärt liten........

Och det är alltid lika häpnadsväckande.


Fem lyckliga bröder väntade hem oss igår. Fem stolta och kärleksfulla storebröder som inte kan få nog av synen av sitt minsta syskon.

Pappa skojar om att bygga en åskådarläktare.


------------------------------------------                       


Lät min mor komma över i fredags för ett besök. Kände i magen att det var lite mer aktivitet än vanligt.

Vi ordnade myskväll med tacos och inspelat avsnitt av finalomgången av "fortet".

Kvällen blev sen och grabbarna somnade. 

Jag kände att det inte var ide att lägga sig.............


Slutligen åkte vi in och till den arla morgonstunden var gossen uti världen kommen.

Allt gick smidigt och bra, inte så i brådaste rasket som för en del. Men i alldeles lagom takt.

Efter läkarkontroll fick vi lov att fara hem till övriga familjen. Så till lunch var vi hemma igen. Varmt välkomna.


-------------------------------------------


Det känns underbart att familjen är komplett, men lite ångestladdat att detta är sista bebin i huset.

Nu kommer jag väl aldrig låta lille E växa upp.......

Av Kattis - 4 september 2010 08:37

Ser dagen vakna utanför fönstret.

Solen speglar sig i byggnaden mittemot och skapar skarpa ljussken i dess glasrutor. Ser över tall och björktopparna, de viskar att det vankas en underbar dag idag.

I min famn vilar en nyfödd med hy så sammetslen. Ögon kloka och mörka, bärandes på livets hemlighet.

Min skatt kommer vaktas av många. Älskas och prisas av fler.

En son som skänker oss lycka och stolthet redan innan livet grytt.

Av Kattis - 3 september 2010 09:34

Vantar och tjock jacka hade varit välkomna plagg denna morgons skolpromenad.

Det var kallt, rejält kallt faktiskt!

Fredag idag och helg återigen. Det är inte klokt vad veckan går fort!


Det blir ännu en lugn helg utan några speciella aktiviteter inbokade. Vilket känns väldigt skönt. Kanske en tur till skogen igen? Lite mer svamp skulle smaka enormt gott........


Satt och gick igenom en namnlista igår kväll.

Ingen av mina gossars namn är med på tio i topp-listan. Det är ju trevligt att slippa.

Alla vill vi väl ge våra barn unika namn, men lustigt nog väljer vi alla samma på nåt vis. För så är det ju jämt, att just när man bestämt ett namn åt sitt barn, så hör man det överallt! Lustigt......


Det är ju lite också så att namnen går runt i någon slags cykel med hundra års mellanrum. De namn som håller på att dö ut, kommer tillbaka.

Och det är ju fina namn till den största delen.

Erik, Nils, Saga, Svea, Gustav, Sixten, Harald m.m


Vår fjärde son hette i magen och under ett fåtal minuter som född Bertil. 

Är övertygad att även det namnet är på tillbakagång.

Men reaktionen vi fick från barnmorskorna sa oss att ännu är det för tidigt. Vi vill ju inte skapa en ångest för vårt barn.......

Lille D hette innan födseln Harry. Harry Potter var då, om möjligt, ett ännu större intresse i familjen än nu. 

Men det passade inte in i barnaskarans övriga namn.

Fast det namnet har jag redan hört hos många andra gossar vid det här laget, så det är ju absolut inte särskilt udda.


Det är lite svårt det där med namn när man har några stycken. 

Dels har man hunnit gå igenom de mest älskade namnen liksom, plus att man ju vill att de ska passa ihop på nåt sätt.

Nu har vi redan ett namn på skrutten i magen,men som ni hört vet man aldrig hur det blir efter ankomst......


Funderar på att lägga ut namnen här. Det är det ju så otroligt många andra som gör, så varför inte egentligen?!

Ska ta den diskussionen med maken.

Av Kattis - 3 september 2010 07:34

Av Kattis - 2 september 2010 19:48

Rolle kom idag hem med det beställda och måttanpassade terrariet. Så nu har tjejen, utan namn ännu, fått flytta in i sin permanenta bostad. Äntligen kan killarna se henne ordentligt och konstant! Det var lite väl intressant i början kan jag tycka. De bänkade upp sig med köksstolarna och drog nästan igång lite tumult där när alla skulle trängas längst fram. Men det lägger sig väl med tiden. Det känns lite konstigt att jag som verkligen var förskräckt när inköp av spindel kom på tal, nu är så radikalt omvänd! Kanske är det någon liten lättnad i mitt inre, att inte vara rädd längre, så jag nästan blivit spindelfrälst istället.....; )

Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards