När jag var liten hade jag en drömsommar. Mor min hade fått en tjänst som kokerska i en av de höga tjusiga familjerna i vårt land. Och då föll det sig in att vi fick följa med dem, ett äldre par, till deras 'sommarstuga' för ett par veckor under den svenska högsommaren. 'Stugan' var en tjusig herrgård med underbar omgivning att upptäcka för ett barn i tio års åldern. Jag och min mamma fick bo i en av flyglarna, en tvåvåningsvilla med egen ordentligt uppvärmd pool. I det lilla köket fanns en interntelefon med anslutning till bland annat badrummet. I badkaret kunde jag ligga och mysa, ringa ner till mamma i köket och be om ett glas juice… en väldigt häftig upplevelse för en tioåring! Hoppa i poolen när lusten föll på, gå och plocka några vindruvor direkt från stocken inne i växthuset, hälsa på någon av det välfyllda stallets hästar eller köra runt på ägorna med en av de superroliga små golfbilarna. Jag hann under de två veckorna bli god vän med både trädgårdsmästare och chaufför och fick ett riktigt härligt minne för livet. Men det jag kommer bäst ihåg är just den där interntelefonen. Det är också något jag under senare år börjat känna ett behov av. Tänk att slippa ropa eller springa i trappan! Jag har i min faders anda ordnat ett eget system, då jag till rörmokarens fasa slår på rören. Det hörs ordentligt dit upp kan jag lova, men ger fula märken… Nu har dock de äldsta blivit med mobiler och då slår det mig att med gratis uppringning inom samma operatör är det ju en perfekt interntelefon!

Utanför fönstret dalar stora flingor sakta ner....

Skulle kunna tolkas som underbart vackert, om det inte vore för en väldig mättnadskänsla vad det gäller snö!

Den sköna känslan av att ha all tid i världen från morgonen igår, fick mig att komma lika raskt upp ur sängen idag. Och det i sin tur gav mig full gas till att fixa veckans inköp direkt efter skolpromenaden. Klockan var inte mer än halv tio när vi var klara.

Mina fina formar har jag inte haft hjärta att ställa undan. De står och lyser upp mitt kök på bänken i väntan på att fyllas med allsköns rotsaker till kvällsmaten.

Jag gick med utsträckt arm längs grönsakshyllorna i butiken. Rotselleri, palsternacka, kålrot, morötter, lök, champinjoner, paprikor........Åh, vad det vattnas i munnen...

Men först ska vi få till en lunch dessförinnan.

Jag blev via dessa sidor tillfrågad om att vara med i ett reportage i den större lokala nyhetstidningen. Min galet stora gosskara var det som lockade till lite mer djupgående frågor och funderingar.

Därav hamnade det även några förpackningar kakor i varuvagnen. Kanske kan spräcka bubblan vad det gäller många barn = superb bagare/kock.....

Nog för att det lockas till mer bakning när det alltid finns många munnar att glädja, men jag är ingen sockerbagare av stora mått bara därför.

Imorgon kommer tidningstjejen. Spännande att se hur hon tänkt sig detta! ;-)

Ibland kan jag känna att vi med stora familjer förväntas vara på ett visst sätt. Vi har förstås den stora kärleken till barn, och gärna många sådana, gemensamt. Men i övrigt är vi ju olika individer som alla andra.

Någon är ordningsam, någon slarvig, stor filmälskare eller helt utan tv, gröna fingrar med egen odling eller enbart plastblommor....

Annorlunda familjer på tv till exempel, vill mest skapa reaktioner som uttalas Åh,jisses/Hjälp/Ahhhh!

Att barn bråkar tillhör en del av social träning. Det gäller att lära sig ta konflikten och bråka på rätt sätt.

Och är man som mamma/förälder mitt uppe i något som måste göras kan det skapa strul med spända och förväntansfulla barn, vare sig de är två eller tio.

Men producenterna väljer bara att visa det som kan väcka reaktioner.

Sen är vi ganska grymma som människor också.

Ser vi söta syskon som läser saga för varandra tänker vi inte så mycket på det, det gör ju våra barn med ibland.

Men ser vi några bete sig illa då känner vi nästan ilska. Fast våra barn beter sig med all säkerhet också illa då och då.

Det hör ju till uppväxten och lärdomar om gränser och förväntningar.....

Så att vara en stor familj är precis som att vara en liten, bara större.