Lamporna släcks ner och stillheten bjuder in sig. Sex rara gossar slumrar sött. Och trött. Storpojken ramlade in efter två heldagars praktik hos pappsen på snickeriet. Dammig och härligt sågspånsdoftande visade han stolt upp sitt dagsverke. En 3D-ritning av ett hus som nog skulle passa gossfamiljen ypperligt. Ingen liten fånig stuga där inte ;-) Dessutom ett batman-märke utfräst i den stora mirakelmaskinen, och sedan slipad och penslad av stor gosshand. Mycket fin! Och imorgon är det fredag. Var gömde alla övriga dagar sig!?

Den tjocka myllan känns fuktig under mina nakna fötter. Fuktig och väldoftande.

Jag sänker mig ner till huksittande och låter fingrarna gräva sig ner i den gröna mossan.

Den ljumma vinden får det att rassla sövande i trädkronorna och jag glider ner på rygg och låter blicken följa träden i deras vaggande svajningar. 

Fåglarna sjunger för mig.

Om jag inte somnar så faller jag åtminstone i dvala. Hela min kropp mjuknar och slappnar av. Sinnena domnar bort.

Tankarna ramlar av mig och gömmer sig i mossan. Jag letar inte.

Jag vet inte hur länge jag ligger där, men ett putt mot benet får mig att slå upp ögonen.

De faller rakt in i hans och jag är genast förlorad. Hans bruna ögon glittrar och leendet får mitt hjärta att slå kullerbyttor. Han slår sig ner intill mig och samlar ihop mina förlorade tankar. 

Han behöver inte ens säga något. Plötsligt är jag bara med igen....