Direktlänk till inlägg 19 februari 2012
Just när allt tycks sänkt i dy.
Känslorna bottnar i djupet.
Kampen är hård och mängden energi
för att kämpa dig uppåt når ofantliga mängder.
Plötsligt släpper du taget.
Låter vara som är.
Och då.
Saknad pusselbit materialiserar sig ur tomma intet.
Små trappsteg dyker upp i dimman
och du finner dig sakta men säkert i rätt riktning.
Att sluta kämpa.
Att lita på livet,
ger dig ofta de rätta verktygen.
Släpp taget och känn hur du svävar.
Låt vara som är
och kanske det blir som du vill.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
5 | |||||
6 |
7 | 8 | 9 | 10 |
11 |
12 | |||
13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
26 | |||
27 | 28 |
29 | |||||||
|