Föräldraråden har nu hållit mig från judotränarrollen under två veckor i rad. Och jag ser med glädje fram emot nästa veckas chans att få se de nyfikna lärovilliga judoutövarna! 

Sitter för fullt och går igenom nästa veckas övningar och försöker memorera namnen på de olika fasthållningarna och kasten. För där har jag lite att jobba på...

Jag har tidigare kallat mig hemmafru. För det är ju det som är min huvudsyssla. Att sköta hem, med städ, tvätt och allt vad det innebär, och barn med väskpackningar och alla läxor som ska gås igenom efter skoltid.

Men har ju nu med tiden även blivit egenföretagare. Driver min lilla Hundbyrå, har små kurser vid önskemål och behov. Försöker få ihop mina projekt för att så småningom kunna ta min examen som problemhundskonsult.

Har nu dessutom börjat erbjuda näringskomplement i form av multivitamintabletter, proteinpulver och sportdrycker till säkert marknadens bästa pris, då jag av egen erfarenhet vet hur otroligt bra och välfungerande de är.

Enbart produkter som näringsterapeuter själva säljer. Jag vänder mig främst till barnfamiljer med immunförsvarsproblem och träningsintresserade som behöver fylla på sina depåer extra mycket för att hålla muskler och leder vid gott humör.

Sen har jag nu även tagit på mig rollen som judotränare. Vilket förstås är ett helt ideellt arbete, men som känns jättekul! Att kunna passera skolan på eftermiddagen, för att hämta hem en liten gosse, och höra glada barnröster ropa "Hej, judotränar´n!", känns superhäftigt!

Så, jag kan kanske verka som en overksam hemmamamma.

Men jag vill nog påstå att jag gör en hel del....

Ibland behöver man en god vän som berättar hur saker och ting bör ses ur en positiv synvinkel. Som mina ledsna funderingar kring att jag missar två träningsdagar denna termin, då vi lagt mina pass två och två. Vilket gett mig två dubbelpass per vecka istället för fyra enkel...

Men vännen talade glatt om hur nöjd han var med det, då det gav tillfälle för annan träning de övriga dagarna!

Och javisst! Så är det ju! Nu får jag ju lättare tid för yogan igen! Och kan slänga in ett styrkepass hemmifrån dessutom! Ibland låser sig tanken och behöver en knuff för att komma loss...

Så gårdagskvällen avslutades med yoga. Otroligt skönt och avkopplande. En perfekt avrundning av veckan och nystart på nästa... 

Utänjd och lite trött i kroppen kommer jag nersläntrandes för trappan, möts av maken som hämtar rena kläder åt mig och ber mig att ta en dusch. Efter en skön varm stund i duschen väntar en underbar syn mig då jag skjuter upp dörrarna mellan kök och vardagsrum.

Tända ljus överallt och bordet uppdukat med olika goda ostar, kex och chips.

En stor kopp härlig te intas tillsammans med en mysig stunds kortspel...

Min man är allt en bra man   

Morgonens promenad bjöd som många gånger förr på hundmöte av det skälligare slaget. En liten jakthundsflock på fyra stycken brukar passera oss på vägen hem. Och de har en tendens att skälla på hundar de möter. 

I min träning av Freja ligger planen på att alltid vara steget före. Att träna ett bra beteende innan det ens har blivit något beteende över huvudtaget!

Därmed blir det till en början en liten fikastund vid varje av dessa möten. För att skapa en trevlig stämning och skön känsla, trots att det är ett gäng hundar som faktiskt skäller ut henne!

Och så småningom ska vi börja klicka in det beteende jag önskar istället. Att hon helt enkelt struntar i dem och tar kontakt med mig istället!

Sedan måste jag bara få tillägga att jag tycker att det är så fruktansvärt sorligt att man än idag kan stöta på de hundägare som riskerar hela sin relation med hunden (för att inte tala om hundens välbefinnande och hälsa) och går och rycker i kopplet titt som tätt, istället för att ha ett samarbete och ett ´samtal` med sin hund....

Kopplet är INTE en telefonsladd!

Luften är hög och solen smyger upp över horisonten. Det är kyligt och jag drar ner hakan innanför kragen.

Klockan är straxt efter sju och liten flicka måste ut och kissa...

Det är en liten fyrbent full av livsglädje som rusar runt i glädjespinn över hela gräsmattan. Pälsen runt de stora tassarna blir lurvig av vätan från nattens regnskur. Det syns att hon njuter av den friska luften.

Det är härligt att börja dagen med ett lyckorus!

Inne väntar en kopp ljuvlig kaffe och magen börjar sukta efter dagens första mål. Små gossar ligger och myser i soffan och låter sina yrvakna kroppar få sakta vakna till liv.

Snart är det åter full fart i det gossfyllda huset....

En söndag med tom agenda. Vad månde det bliva av denna dag?

Liten flicka växer fort. Tre veckor har gått

Kullerbyttor. Grodhopp och krabbgång. Hinderbana, surfing på mammas rygg och så kastat mamma några gånger i mattan.
Idag har gossfamiljens femte pojke inskolats i judoklubben!
Och det var så roligt så svetten lackade. På både pojk och mamma.

Förutfattade meningar är bromsklossar i livet. Och att tro att lille D skulle ha svårt med barngrupper och att fara runt någon meter från sin mor....var bara dumt