Med värmen och den upptorkade marken följer de stora horderna av löpare. 

Min man drog fram springskorna för många veckor sen, jag är mer av en sommarlovslufsare. När det normala schemat på klubben övergår till ett kom-och-rulla-när-vi-har-tid-schema. Då blir jag tvungen att motionera mig själv på annat sätt.

Men på facebook får man ju följa alla vänners göranden och duktigheter. Vissa väljer att kalla det skryt, jag väljer att kalla det inspiration!

Delad glädje-dubbel glädje & delad sorg-halv sorg. Något att tänka på när det gäller fb...

Inspiration leder till viljan att utmana sig själv.

Så jag dammade fram mina egna lufsardojjor igår, efter nio månader längst in i skoskåpet var de smått sugna på ljus.

Sen funderade jag...

Göra en första provrunda på knappt fyra kilometer, med en motionstid på ca 25 min? Eller köra femman som kanske tar drygt en halvtimme då, som orutinerad löpare?

Men jag som tränar hårt i två och en halv timme två gånger i veckan måste väl orka med att röra på mig under en timme utomhus?!

Jag bestämde mig för att lunka fram milen!!

Och sagt och gjort. Med mycket motvind och spysmak i munnen passerade jag milen-strecket efter 1.02h

Med andra ord; att träna kampsport ger nog lite konditionsträning också =)