Detta med stryketräning gillar jag ju enormt. Eller jag gillar träning enormt. Punkt.
Men allt har sina baksidor.
När jag började köra styrka låg min vikt ganska stabilt på 60kg. Visionen var ju att klara den siffran, den egna vikten, i alla tre baslyft. Marklyft, knäböj och bänkpress.
Fast ju starkare jag blivit desto mer har jag ju vägt också. Nu ligger min vikt och pendlar mellan 64-65kg. Lite beroende på var jag ligger i månaden.
Och hur mycket jag än förstår att det är en naturlig bieffekt av styrkeökningen så finns det ju en banal sida av mig som känner lite missnöje med detta. Inte mer än att jag klarar av att hålla tyst på den delen, men ändå.
Så när jag nu tagit dessa underbara 60kg i bänk, min egen vikt, så är det ju en sannig med modifikation. Det var min egen vikt när jag började.
Sen finns en annan sidoeffekt av samma mynt dessutom. Kläder passar inte på samma sätt längre.
Tycker jag är M fortfarande. Men byxor går inte på mina vader och lår. Det krävs stretch. Så allt måste provas och testas före köp. Skjortor är omöjliga. För trånga över ryggen. Om jag inte vill gå i tält.

Fast allt det där skiter jag i.
Styrketräning är skitroligt. Att bli stark är skitroligt.
Träning är skitroligt. Punkt.

Paketen strömmar in till det stora grå huset. Det märks att skolstarten närmar sig. Nya ryggsäckar, idrottskläder och snygga gympadojor anländer på löpande band. Lite väl frekvent kanske om plånboken får bestämma. Men det ger sig.
Middagen undandukad, koffeinfritt kaffe upphällt och lugnet åter lagt sig över hemmet.
Efter ett par dagars ledighet kommer nu ett par dagar med jobb. Den eviga rullen är igång. Två veckor till skolstart och sen är det igång på riktigt.

Äldsta gossen börjar sitt sista år på gymnasiet och ser fram emot ett betydligt lugnare läsår än det föregående. Natur är ingen lek. Det är massiv kunskapsinmatning.
Femtonåringen drar igång sina gymnasiestudier på första året nu, valde Teknikprogrammet och jag ser med spänning fram emot vad det innebär. Han är väldigt konstruktiv och har lätt för att både rita och bygga ihop det han ser framför sig i tanken. Byggt enorma saker helt från egna ideer både i kartong och lego som liten. Så teknik känns perfekt.
Nästa gosse börjar nu åttan. En utåtriktad spelevink jag inte riktigt vet vart han vandrar. Men han har det sista året lärt sig konsten att plugga. Gjorde ett helt galet framsteg i ett ämne som inte riktigt är hans starka sida. Klev på en termin upp från E till B! Tycker jag var enormt imponerande! Det var bara tack vare ett ihärdigt pluggande. Starkt.
Sen har vi gossen som börjar sexan. Född sist på året är han alltid minst. Inte alltid lätt, men kämpar på. Tror det jämnar ut sig med tiden.
Lille D, som inte är så liten längre, börjar trean. Han är den snällaste som finns! Har åkt på så mycket däng från bråkiga klasskamrater när han klivit mellan för att skydda någon utsatt. En liten hjälte!
Han ska dessutom vara med i tv till våren, får se vad det blir av det. Håll ögonen öppna för SVT's 'Idag om ett år'!
Minsta plutten, The King E, börjar så äntligen skolan på riktigt. Första klass hägrar och nya ryggsäcken hänger redo, skorna väntar i kartongen och nyköpta gympakläder längtar ut till lite spring.
Ser fram emot ett nytt spännande skolår.

Lyxlunch blev det idag. Supersmaskig sushi. Till min glädje tycker alla barnen om sushi. De minsta gillar bara laxbitar och inte jättemånga, men det är ändå något vi alla vill ha. Alla utom far i huset. Så då passar vi på till lunch tillsammans med mormor, som också älskar det.

Morgon började med ett böj och markpass direkt efter frukost. Skönt att ha det avklarat inför resten av dagen. Sen vallade jag de tre små och mormor på en ny liten skogspromenad innan vi for och köpte lunchen.
Nu kopplar jag av med en kopp kaffe i värmen på altan. Det är rejält varmt idag. Ändå är det inga barn i poolen.
Mor min har åkt hem och tvättstugan är därmed tömd på smutstvätt och överbelamrad med vikt rentvätt. Bara för mig att hugga in i sorterandet.
Eller inte. Kanske bara sitter här istället.