Segelbåtar som kryssar sig fram. Vackra villor utmed strandkanterna. Solen värmer från klarblå himmel och barnen sippar på varsin cola. Vi är på kryssning.

Ett helt gäng har vi blivit. Inte tjugo men inte heller långt ifrån. Orkar inte räkna. Fem hytter fick vi sno åt oss i alla fall.
Vi ska åka hela vägen till Helsingfors. Turista i sann turistanda. Promenera och titta. Köpa choklad. Äta smörgåsbord. Äta frukostbuffe.
Längtar mest till frukosten om jag ska vara ärlig.
Får nog gå och sova nu.
Fattar aldrig vad klockan är.

Andas. Djupt. Känner ryggmusklerna slappna av. Låter mig sjunka ännu lite djupare. Reser mig upp och sträcker mig lång innan jag åter igen fäller överkroppen framåt.

Jag har yogat förr. Det har varit ett bra sätt att mjuka upp kroppen efter förlossningarna. Men sen har jag alltid släppt det och gått över till mer konditionskrävande grejer. Som löpning, eller förr var jag mycket på Friskis & Svettis.
Fast för tre månader sen, mer bestämt i April, bestämde jag mig för att försöka få in lite yoga mer kontinuerligt i min vardag. För just framåtfällning är något jag alltid gör och som min rygg mår så himla bra av. Så jag tror att yoga är bra för mig.
Jag gav mig själv en utmaning. Hittade en enkel serie positioner, rörelser som både stärker och sträcker, och bestämde mig för att utföra den en gång om dagen under hela April.
Det var en väldigt liten serie. Tog kanske en kvart att utföra. Tröskeln att ställa mig på yogamattan fick ju inte vara stor alls. Tvärtom.

Allt eftersom jag kom in i utförandet av yogaserien lärde jag mig positionerna bättre och bättre. Jag blev stadigare, starkare och mer balanserad. Och till slut kunde jag på eget bevåg utveckla och göra några positioner mer och mer avancerade. Vilket förstås var jättekul! Jag kände mig duktig och tyckte så klart att det hela blev ännu roligare när jag såg att jag utvecklades.

April gick. Och jag har lyckats hålla kvar yogan hela tiden. Kör samma serie i grunden. Även om den förändrats och utvecklats i takt med mig genom tiden. Och jag mår bra av den.
Det är otroligt rogivande att gå in i sin yogabubbla och andas sig djupare i trånga positioner. Att bara lyssna och känna av sin kropp. Stänga ute allt annat.
Bara vara.
Här och nu.