Middagen undandukad och jag degar med en kaffe på altanen. Två tvättar är redo för vikning och jag vet att jag behöver hänga två maskiner till. Men. Gör det sen.
Mina armar är trötta efter bänkpresspasset jag tog mig igenom i eftermiddags. Det känns skönt.

Från grannarna hör glada skratt och musik. På en sån där gemytlig nivå. Mysigt. Inte störande. De står och grillar på altanen. Ser ut som vår midsommarhelg.
Vår samvaro denna helg var som ett litet smakprov på en kommande tältvecka på Öland. Samma personer, ganska lika spartana förhållanden. Fast på Öland finns el och surf. Och riktiga toaletter och duschar. Men vi ska bo i tält och har inget kök.
Med en man med ocd och rejäla kontrollbehov kommer det bli en riktig utmaning.
Spännande.
Just nu är samme man sjuk.
Det är också spännande.

Med solen i ryggen och fötterna på den ännu täckta poolkanten sitter jag på altanen. Ätit min vanliga frukostgröt och njuter av att vara hemma igen. Hoppas på en varm dag och många plaskande barn i poolen.

Mannen har planer på tripp till den större orten för de sista campinginköpen som måste färdigställas. Själv samlar jag frenetiskt anledningar till att slippa undan. Jag har ju en del tvätt att ta mig igenom.

Solen leker med skuggorna från granen över mina ben och jag hör elvaåringen steka äggröra inifrån köket. De två små är vakna, men resten av huset sover ännu. Jag tänker inte väcka dem i förtid. Två nätter i sovsäck ger rätt till en rejäl sovmorgon därefter.
Det är ju trots allt sommarlov.