Måndag bockar jag redan nu av i mitt inre. Det var en rätt bra måndag, ändå känner jag mig helt dränerad. Är det det som är själva essensen av en måndag kanske?

En måndag borde vara pigg och alert. Utvilad och fylld av energi och ny motivation. Istället är den ofta trött och trögstartad. Det var i alla fall min.

Men nu bockar jag av den och ser framför mig en rad av dagar då jag vaknar med ett lätt huvud, utvilade sinnen och fulltankat tålamod.

Imorgon. Då. Är det tisdag.

Den här veckan är storpojken utpositionerad på en forskningsstation i skogen, vi har föräldramöte med klass tre och första ring, jag och maken ska göra synundersökningar, åttorna ska till Gröna Lund och blir frivilligt kvar för att hämtas på sena kvällen och på söndag är det styrelsemöte på kampsportsklubben.

Det är några prickar i kalendern. Men idag är det endast judoträning. Först två barngrupper och sen min egen träning. Och lillkillen ska testa fotboll för första gången. Han borde verkligen komma in i någon rörelseaktivitet. Hoppas han gillar det.

Känns som ett rörigt inlägg. Men det är nog där jag är idag. I rörighet.