Ja. Vad ska man säga. Skitpass. Just nu överskuggas mitt sinne av resterna från dagens skitpass.
Helkropp med fokus på maxstyrka. Försök till personbästa i två övningar. Bommar båda. Lyckas inte ens tangera det gamla pb?t. Så dåligt.
Känner mig usel. Värdelös. Undrar vad det är för fel på min kropp. Varför går resultaten åt fel håll.
Surar. Grottar ner mig i bitterheten.

Suck.

Nedrans skit.

Det är inte synd om mig. Och jag är inte löjlig. Jag bara känner. Tillåtet. Låter känslorna fylla mig. Till bredden.
De kommer sen sakta blekna. Mattas av. Rinna ut.

Typ. Nu.

Imorgon är en ny dag.
Då ska jag göra nåt roligt. Springa. Det är kul. Långa intervaller i stege. Lite snabbare för varje kilometer. Då kommer jag känna mig stark. Stabil. Trygg. Snabb. Uthållig.
Det blir bra.
Bättre känslor.

Känslor kommer och går. De är inte fel. De är inte fula.
De är tillfälliga.

 

Liv

16 april 2020 20:50

Förstår känslan. Man vill ju att det ska bli bättre, inte sämre. Men du kommer säkert igen! Jag hejar på dig!

http://ambivertaliv.blogg.se

Kattis

16 april 2020 21:46

Ja, precis. Man vill ju inte backa.
Tack för hejaropen :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...