Musiken tystnar och barnen tvingas upp ur poolen. Parkerar mormor framför nyheterna och deklarerar paus. Siesta. Vila och lugn.
Tar min tidning och slår mig ner i en solstol i skuggan. Gör vad som helst nu. Ge mig bara en liten stund.

En stund. I lugn.

Mormor kom inramlande imorse lagom till frukost. Och med henne i huset är det inte lugnt många minuter.
Det är lustigt. Hon brukar pusta på eftermiddagen och utbrista att den här aktiviteten är hon inte van vid.
Men det är inte vi heller...

Solen bränner mot huden. Ett svalkande dopp är tvunget med jämna mellanrum. Men skuggan är behaglig. Vinden fläktar skönt. Grannens hamrande under takbytet är nästan lite hemtrevligt. Det byggs och pysslas om. Låter mysigt.

Andas. Andas. Andas.
En stund lugn och ro.
Välbehövligt.

Så nu är jag redo igen.