Med tjock, bylsig, stickad tröja cyklar jag hem efter dagens slut. Jag vaknade med lätt hjärta denna morgon, som man kan göra när en liten sten har lyckats nöta sig loss, och lika lätt cyklar jag hemåt.

Livet går sin lilla skogspromenad framåt. Över stock och sten. Ibland över berg och förbi djupa raviner. Men också genom soliga gläntor med väldoftande blomsterängar och längs med glittrande vattenblänk.

Nu är jag där. I skogsgläntan med rosig ljung intill en brun liten tjärn. Andas klar höstluft med doft av mossa.

Kaffe på altan smakar ovanligt gott och födelsedagssonen leker med sitt nya Nerf-vapen i köket. Ikväll väntar trerätters middag med rött kött och sen tårta till efterrätt.

Storpojken pratar jag mer med nu än någonsin. Vi hörs varje kväll och jag får följa med i hans upplevelser av jakt på småkryp och latinska namn. Jag njuter av varje samtal. Vet att helt plötsligt tar de slut. Plötsligt står benen stadigt och jag behövs inte längre.

Men till dess och långt därefter finns jag här. Redo för nioåringens barnsligt lyckliga kärleksförklaringar och nittonåringens trygghetstankande telefonsamtal.

Jag finns här. Och jag njuter av allt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...