Eftersom ryggen strejkat så ofta på sistone har jag ju bestämt mig för att bortprioritera allt vad vikter och ökad styrka heter för ben. Istället tänker jag köra ben som lekträning. Enbart på skoj för snygghets skull. Göra vad jag har lust med för dagen helt enkelt!

Idag ville jag fokusera på rumpan och körde bara massa sådana övningar. Det blev upphöjda sumosquats, musslan med dubbla gummiband och hipthrusters bland annat.
Kändes skoj och prestationsfritt att tillåta mig att göra vad jag vill. Och svettig blev jag också!

Nu ligger mitt mål endast på bänkpressen. Får se hur det går.

I övrigt har nu båten kommit upp. Känns ytterst vemodigt. Hoppas nästa sommar ger oss många fler turer än vi fick ihop i år.

Det går upp och det går ner.
Just gjorde livet en dipp när kroppen stökar och inte vill vara med. Då blir jag arg och ledsen och rädd att all min tid jag lagt på träningen plötsligt ska gå förlorad och all min kraft ska vara borta för alltid.
Men idag tog jag mig ner till min lilla lekstuga med fast beslutsamhet om att köra ett pass där jag var tillbaka i nivån från förra veckan. Och det gick.
Fick till några snygga tolvor på 42.5kg i bänk och lyckades göra någon typ av ökning i samtliga bänkövningar; bänkpress, höjd press, och raka hantelpressar.

Tänk så löjligt.
Men det var allt som krävdes. Upp från källaren gick jag tusen gånger gladare än när jag gick ner.
Det är när jag inte kan träna mitt psyke totalt fallerar. Då mår jag botten.
Om jag är beroende av träning? Ja!

Det går framåt för den struliga klassen i skolan. Skolan har tydliglagt en konsekvenstrappa för alla barn och föräldrar att läsa, ta in och förstå.
För mig och säkert de flesta är detta självklarheter, men somliga behöver nog få det förklarat.
Jag tycker i alla fall att det är skitbra rent ut sagt att skolan klarlägger denna konsekvenstrappa och jag har mött lärare som är mycket tacksamma. De känner nog att de bevisligen har mer makt i klassrummet än många tycks tro. Måste vara skönt!

Nu hoppas vi bara att lärarna inte låter saker glida mellan fingrarna bara, utan verkligen använder sig av dessa konsekvenser så att vi får bukt med otrevligheter på skolan en gång för alla.

Regnet öser ner och E4 är spårig. Bilen styr söderut och vi är på väg mot tävling. Lille D ska göra terminens första judotävling och både mor och far är med. Vilken lyx!
Frukostgröten åt han upp imorse, på helt eget initiativ, och nerverna syns inte till någonstans. Han är van.

Plutten är också med. Plutten E.
Han har packat sin egen lilla väska för dagens utflykt. Lite pennor, något pussel och sin mattebok.
Jag var med honom i skolan i fredags. En härlig dag med en underbar klass och jättefina fröknar. Jag satt och småkikade i matteboken, nyfiken som jag är, och lärarinnan sa att vi fick ta hem den om vi ville. Och det hade jag ju redan planerat, så det tackade jag för. Älskar matteböcker!
Särskilt de som jag förstår.

Det blev bara lite tokigt. Tror jag.
För sen vi kom hem i fredags har lille E inte gjort annat än suttit med sin mattebok. Han har plöjt igenom långt mer än tjugo sidor!
Vet inte riktigt vad fröken kommer säga...

Månen hänger tung och gyllene uppe på himlen. Fylld till bristningsgränsen ser den nästan oval ut. Vacker.
Jag är trött denna morgon. Trött av så stor sömnskillnad mellan ledig och arbete. Flera timmar mindre sömn gör såklart stor påverkan.
Men.
Det kommer en natt till.

Åtta judokids ligger i en ihoptrasslad hög på mattan. Så fort jag ger signal börjar det dras i dem. En av kidsen har i uppgift att dra och slita för att få loss en ur högen.
Det är inte lätt. De håller i varandra så fingrarna blöder.
Perfekt grepptekniksövning.
Till slut får jag hjälpa till att få loss en av dem så de blir två som kan dra och samarbeta.

När leken är slut har hälften ont både här och där, men alla är glada. Det är bra att utmana härdigheten. Vi vill att barnen ska hitta sina gränser och bli tåliga. Men även att de lär sig släppa och ge upp innan de får för ont.
Det är en svår balans.

Sitter med liten gosse och hans trave skolböcker vid det stora svarta köksbordet. Sippar på en kopp kaffe, koffeinfritt för att minska på det intaget, och hjälper till lite när det behövs.
Just nu jobbas det med engelska. Fast det känns mer som geografi och det kan ju vara en bra kombo. Alla engelsktalande länder och världsdelar har nu gåtts igenom med kartor och utplacering av olika hav och grannländer. Nu ska bara alla olika flaggor målas.

Han har fått mycket gjort dessa dagar han hållts hemma. Han är duktig. Har ganska lätt för sig. Och bättre går det när han slipper omkringfladdrande barn som väsnas lektionerna igenom.
Lyssnar lite från olika håll hur läget är i klassen och igår fick ett barn en sten i huvudet ungefär samtidigt som en annan vevades till med ett brännbollsträ.
Så nej. Min kille ska inte dit förrän det är ordning!
Idag ska möte hållas och jag håller tummarna allt vad jag kan för att de får till något riktigt bra.
Ser fram emot besked.

Två nätter med nio timmar sömn och jag vaknar pigg och glad en halvtimme före klockan ringer. Underbart!
Gårdagens kiropraktorbesök gav resultatet att jag skulle ta det lugnt i två dagar. Åtminstone höft och ryggmässigt.
Tack och lov fick jag träna arm! Så igår fick jag till ett kanonbra pass med flera bänkövningar. Fick ihop några snygga set med tolvor på drygt sjuttio procent av max vilket kändes skitbra! Det tolkar jag som att jag hänger kvar i styrkan.

Vi får väl se om några veckor när jag närmar mig maxning.