Med nackspärr får man improvisera lite. Jag tvingades lägga om styrkepasset något.

Militärpress och chins kändes inte aktuellt med stramande axel. Så jag bytte till några assisterande övningar istället. Och det var bara roligt.
Blev bicepscurl och skivstångsrodd. Kändes bra.

Något som också kändes bra var knäböjen. Jag kämpar ju med psyket på den punkten. Tron på att jag är starkare och klarar mer.
Idag var planen fem set med fem reps, men nackspärren gjorde mig osäker. Plus att torsdagens tre set på samma vikt kändes jättetungt.
Därför tog jag god tid på mig i uppvärmning och stegrade långsamt vikten uppåt. När det sen kändes så himla bra och tekniken satt snyggt, med djupa fina böj, fortfarande vid tio kilo kvar till matchvikten, kände jag tveksamheten sjunka undan.
Så jag jobbade mig igenom helt efter planen och det gick hur bra som helst.
Gav mig själv en stolt klapp på axeln efteråt. Jag klarar mer än jag tror!

Efter ett skönt rivigt pass är det så himla mysigt med en smaskig middag efteråt. Taco.
När vi lagar taco är det en salig röra i köket. Någon skär gurka, en fixar avocadosås, det steks köttfärs och skramlas med dukning. Allt huller om buller.
Fast det är ju det som är charmen med många barn. Fler som hjälps åt.

Och imorgon är sista arbetspasset för denna långvecka. Och till lunch vankas tacos.

Börjar dagen med grym nackspärr. Känns fruktansvärt onödigt.

Myser i soffan med mina älskade frön. Det är mysigt så länge det varar. Jag prioriterar en pigg och alert kropp imorgon och kryper därför i säng redan klockan åtta.
Det är jobbhelg.

Sträcker och böjer kroppen i olika yogapositioner innan läggdags för att öppna upp bröstkorg och mjuka upp höfterna något. Är rädd att få framroterade axlar av styrketräningen.
Och alla knäböj stelnar till låren. Vill helst fortsätta känna mig mjuk och smidig.
Någorlunda i alla fall.

Ryggen känns fortfarande från igår. Men endast som normal träningsvärk. Tror gårdagens pass tog rätt ordentligt faktiskt. Det känns i både rygg, armar och lår. Och det känns ju alltid trevligt. Väl utfört arbete.

Imorgon är det dags igen.
Undrar om det också ska behöva ta två timmar.

Med ryggen mot solen surplar jag kaffe efter lunch. En stunds rast och jag passar på att ta lite luft.
Och det finns det gott om idag. Det blåser enormt!

Med en stramande rygg kom jag upp från mitt lilla källargym i förmiddags. Jag kände hur höger sida drog likt en överspänd fiolsträng på baksidan. Var så pass att jag blev riktigt nervös för att det plötsligt skulle smälla till och bli ett ryggskott av det.
Har varit där och det var en mardröm utan dess like! Slutade med färd till akuten efter tre dagars gråtande på soffan. Hemskt!!
Läkaren trodde först min rygg hade gått av. Smärtan var osannolik.

Men men. Tog det otroligt lugnt in i en varm dusch och lät ryggen slappna av i en stående framåtfällning. Och det gick bra. Ryggen har lugnat sig.
Fast passet var jobbigt idag.
Att ta mig igenom mina tre övningar, knäböj, bänkpress och marklyft, tog närmare två timmar! Det är inte klokt! Vad är det som tar sån tid?

Minns i början när jag rafsade igenom träningen på en halvtimme. Nu krävs rejäl uppvärmning och flera minuters vila mellan varje set. Men två timmar! Det är lite väl mycket.
Jag ville ju få in några extra assisterande övningar, men nej. Efter två timmar fick det vara nog.

Det börjar bli tungt nu. Så där så att psyket inte riktigt hänger med. Lite att jag räknar med att inte orka eller att det inte kommer gå bra. Och då gör det ju inte det heller.

Det måste jag jobba på. Mitt självförtroende.

Jodå. Promenaden blev av. I rejält regn, men med en härlig doft av höst.
Inget ont som inte har något gott med sig.

Imorgon får familjen sin tredje trettonåring. Halva barnaskaran har därmed kommit upp i tonåren. Gissa känslan.

Kalas till helgen och badrumskaoset fortsätter. Som om inte det stökar till huset tillräckligt började jag idag riva ut leksaksförrådet i källaren.
Det måste tömmas och rensas. Vi måste ha plats för fler leksaker där nere och får därmed lov att göra oss av med gammalt skräp.
Slänga saker älskar jag. Fruktansvärt miljöidiotiskt, men till mitt försvar är det inte jag som införskaffar något. Vill helst inte ha några saker.

Men nu handlar det inte om att kasta något utan mer om att sälja eller skänka bort.
Men först ska det rensas ut.
Helst iordningställas innan kalaset också.