Fryser. Eldar så kaminen glöder. Ändå känner jag mig som en vandrande isbit....

Suttit och kollat igenom match-schemat inför helgen och känner hur den inre kämpar-kärnan växer för var minut. Den växer och börjar så sakteliga glöda lite smått. Trots det fryser jag.

Våren kom och gav löften om ljus och värme, sen försvann den lika fort igen. Jag är trött på kylan nu! Längtar efter att sippa kaffe på solvarm altan. På öppna jackor och obehövda vantar. Efter sol och värme, kort och gott!

Får värma mig med kaffe så länge...

Gossar spelar legospel i vardagsrummet (nej, inte tv, brädvariant;) och Elvis bygger koja under köksbordet tillsammans med en storebror. Härligt att alltid ha någon häftig bror att bygga borgar med!

Snart ska jag öppna öronen för en högläsningsstund och samtidigt passa på att ta en liten vila...

Ha det gott!