Snittet på människors intelligens ligger på 100 iq, de flesta rör sig mellan 70-130.

30% av befolkningen ligger under 30 i iq och 30% ligger över 130.

Ligger iq under 30 kallas det för särbegåvad och då finns det snabbt en väldigt massa hjälp och resurser att ta till. Skolan tar till extrapersonal och stödundervisning. Kort sagt gör man allt för att stötta eleven till att nå så långt i undervisningen som det är möjligt.

Och så ska det ju vara. Förstås!

Fast många har nog en hel del åsikter kring hur väl och hur snabbt dessa elever blir omhändertagna också.....

Ligger istället iq över 130 kallas även detta för särbegåvad. Men nu händer ingenting!

Skolan känner förmodligen mest att eleven är besvärbegåvad...

Kanske ställs mängder av frågor som inte ens läraren kan svara på, eller så ifrågasätts lärarens uttalanden och påstås vara felaktiga (vilket sen även visar sig vara sant), kanske görs nya matteböcker ut över en helg (mardrömsläraren låter då eleven sudda ut allt!!)

Eller, så har man fått en elev i klassen som inte kan sitta still en sekund, som springer runt i klassrummet och röjer. För om man hemma sitter och räknar med pi känns det rätt meningslöst att sitta och räkna 5+8 i skolan....och så uttråkad som en högaktiv hjärna blir då, blir det säkert väldigt svårt att sitta still för somlliga!

Fast det kan också lika gärna vara tvärtom. Eleven sitter bara och drömmer och visar totalt ointresse och vill inte röra en penna ens. Har inte förståelse för alla klasskamraters olika förbryllande roll-lekar eller bollsporter.

Lyssna gärna på denna föreläsning!!

Ofta blir eleven lite utstött. Ses som aningens märklig.

Ibland åker de på en diagnos av något slag, och lika väl som att en särbegåvad elev kan ha adhd, kan även diagnosen bli felaktig.

Vi håller i nästan samtliga områden av samhället på att utveckla strategier för att hantera livet på individuell basis.

Alla elever ska få utbildning och material som passar just dem som individer.

Vi ska jobba för egna mål och ha våra egna kriterier, inom ramen för skolplanen förstås.

Men så fort någon kommer längre, kan mer, vill mer, så tar det stopp.

Vi kämpar endast för att de låga ska komma högre. Men de höga som kan komma ännu högre då?!

I mina öron rimmar dock detta individuella bemötande aningens fel med den samtidiga planen för total integrering.....

Det är väl lite för mycket begärt av lärarkåren att de ska kunna ge individuellt planerade lektioner för en hel klass bestående av en del särbegåvade elever från den lägre delen av skalan, en del normalbegåvade och en del särbegåvade från den övre delen? Släng sen också in några bokstavskombomon och lite annat allmänt strul så har vi lärare som ligger på hispan inom en kvart!

Nej, jag undrar om det verkligen är så himla fel med elever i klasser med likasinnade? 

De kan ju träffas på speciella aktivitetsdagar och liknande istället, och varje rast på skolgården.

Eller, för all del, ha det integrerat, men sätt då in fler lärare på varje klass!

För är det något som ska vara ett krav på skolan, så är det att precis varje elev ska få arbeta i sin takt och på sin nivå!

Igår kom min äldste storpojke hem från skolan och berättade att den nya matteboken i sjätte klass är exakt samma som han pysslat med här hemma den senaste tiden. Men att han bara skulle behöva göra diagnoserna för att visa att han kan det, och sen skulle han få nästa bok.

Äntligen!! Mitt hjärta slog en kullerbytta och jag fick nästan tårar i ögonen.

Hittills har han hela tiden fått arbeta i lägre klassers matte än det han haft hemma.

Och nu blev jag så rädd att han bara skulle ges en annan bok i samma nivå....

Men tack och lov så släpps han äntligen vidare......

 

FiloZophie

2 september 2011 07:45

Jag håller helt med och tycker också det är helt snurrigt. Nu har vi en riktigt bra skola till vår äldste son, där även modell mindre kommer gå, och där utmanas barnen hela tiden att ta sig vidare även om det innebär att en elev i femman jobbar med årskurs 9 böcker. I USA finns speciella klasser, skolor och stipendier för dem som är översärbegåvade. Jag tycker det är helt rätt för skolan skall vara en läroplats med roliga utmaningar för eleverna så att de kan utvecklas och komma vidare som individer, skolan ska inte vara en förvaringsplats i väntan på dessa utmaningar. Klokt och tankvärt inlägg. Kramen

http://www.filozophie.bloggplatsen.se

Kattis

2 september 2011 09:49

Tack för orden!

Var glad över er skola!! Det är tyvärr inte så vanligt med så följsam planering, trots att det är just så det sägs att det ska vara :-/

Skolan SKA vara en plats som förstärker elevens vilja till utveckling och nyfikenhet för kunskap. De SKA få arbeta sig framåt precis så snabbt som de själva vill!

Kram :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...