Sista kvällen med gänget. Imorgon drar arbetslivet igång igen... Mannen norpade datorn och lämnade mig med paddan. Bättre än I-phonen tänker jag... Dagen började med ett telefonsamtal och slutade med många sköna skratt vid ett smaskigt middagsbord. Med dörren öppen för förbipasserande semesterfarare, är besök med kort varsel, alltid lika trevliga inslag i en annars vanlig dag. Och att plötsligt höra systerns röst i andra änden av luren, och inse att minuterna innan hennes lilla flock rullar in på infarten inte är många, är alldeles särskilt trevligt! Barn som utan minsta tvekan låter leken ta vid där den slutade sist, även om det var någon eller några månader sist, är bara för härliga att skåda. Och att sen få några timmars munhuggande och ironiserande, utan att behöva plocka ut några barn ur samtalet ideligen, är om möjligt ännu mer trivsamt. Få babbla och känna igen sig. Dela åsikter och insikter, fumla bland orden och ramla över fnissen. Tyvärr måste allt trevligt alltid nå ett slut. Fast kanske är det just därför det är så trevligt, då man aldrig hinner tröttna utan tvingas sluta när det ännu är som bäst.....