Frosten nyper hårt tag i varje grässtrå och varje kvist på mitt hängande pilträd. Det knastrar under mina sulor där jag står och försöker hålla värmen i väntan på att liten tjej ska göra sin morgontoalett.

Inne ligger huset tyst i mörker. Tiden har med sin makt förvirrat dygnet och jag känner mig oviss om vad klockan egentligen är. Mycket mindre än jag önskar inser jag trött.

Med smulig ved trasslar jag in mig i tidningspapper och kämpar med att få liv i en sedan länge svalnad glöd. Pumpar igång elden tills kaminen bränner illande röd. Sitter och trycker i den strålande värmen för att tina min trötta, kalla själ.

En underbar upplevelse bär jag nu inom mig. En upplevelse av lyckliga barn och häpnande ögon.

Att få göra något tillsammans som familj, som skapar imponerande känslor hos oss alla, stärker banden och sammanhållningen bland barnen. Och oss föräldrar.

Med små barn är det inte lätt att komma iväg på liknande sevärdheter, särskilt inte med båda föräldrarna. Oftast har ju jag fått vara hemma med liten ammandes bebis.

Så nu känns det så häftigt att faktiskt kunna göra detta! Nu har vi kommit ett steg högre upp på trappan, som en gammal vän en gång uttryckte det. Vi lämnar sakta bebislivet bakom oss. Med allt vad det innebär, på gott och ont...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...