Avslutade dagen med ett roligt judopass med många återvändare på mattan. Härligt att återse alla trevligt glada ansikten!

Vi är ett stort gäng judotränande i vår klubb. Men livet tar oss alla genom olika perioder. Ibland får vi hinder i vardagen som skapar svårigheter för oss att komma ifrån och att ta oss till träning.
Så är det för alla. Men vi är inte desto mindre judoka för det. För rätt vad det är lyckas vi, hinner vi, klarar vi av att vara med och träna igen. Och då blir vi alla lika glada.

Även en ny liten bekantskap vågade sig in hos oss idag. Vilket vi tar emot med lika glada och öppna armar.
Varje ny deltagare kan vara morgondagens OS-vinnare. Så dem tar vi noga och väl hand om. Hoppas på att hon kände sig välkommen och hade roligt, så att hon återkommer!
För vi vill alltid bli fler. Ju fler vi är desto bättre träning får vi.

Åh så underbart att äntligen få till ett ordentligt pass i gymmet igen!
Det är ren lycka att få komma dit ner och jobba hårt med kroppen.
Nu är det andra veckan på högrepsperioden. Och jag jobbar lika med alla övningarna. Inga tunga fårepare i bänk ens. Känns läskigt, men jag känner mig stark och får till riktigt snygga och tekniskt korrekta set så det är nog bra.
Känner tilltro till fortsättningen.

Alla barn uppe och ätna. Så även gossmor.
Gårdagens besök i skolan var åt det positiva hållet.
Bråken och slagsmålen på rasterna fanns ännu där, men vuxna var närvarande. Och klassrummet var betydligt lugnare. Tre vuxna var på plats. Då räknar jag självklart inte mig själv.
Jag har fått stort förtroende för rektorn. Hon gör ett hästjobb och har väldigt mycket arbete framför sig. Men det känns att hon har kavlat upp ärmarna.
Får se hur det fortskrider.