Direktlänk till inlägg 4 juli 2019
Vi håller i oss så knogarna vitnar och skriker rakt ut när vi plötsligt tvärt styrs åt vänster. Rakt ut över ängen.
Vi som sitter i framsätet kan inte göra annat än att hänga med. Styret sitter i baksätet. Likaså motorn. Det vill säga pedalerna.
Middagen åt vi allihop på den lilla resturangen vid havet. Bästa utsikten. Dock utomhus. Infravärmare varsågoda. Håll till godo. Därefter gick vi iväg frusna så vi hackade tänder allihop. Vad gör vi nu?
I nästa stund hade vi hyrt fyra stycken trampbilar. Fyrsitsiga. Baksätet var två pedalförsedda platser. Det vänstra med ratt. Fram var det bara att åka med.
Sen drog alla iväg. Till att börja med åt varsitt håll. Trampade så benen skakade och rattade efter bästa förmåga. Ingen servostyrning på den inte. Halvt livsfarligt.
Varefter sightseeingen var gjord började alla söka efter varandra och jakten var till slut ett faktum.
Det gick undan. En och annan vätskepaus blev det, men i övrigt var det en timmes galen trampbilsfärd över gropig asfalt och kottig campingmark.
Vem som vann? Ingen.
Men kul hade vi.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|