Solen tittar fram och jag kastar mig ut till solstolen. Slänger ihop en kopp kaffe, tar med mig min bok och börjar skriva.

Känner mig produktiv idag.
Inte så mycket för att jag lyckats åstadkomma många saker, utan mer för att jag blivit van vid att inte uträtta något alls. Det är skönt med semester. Sommarlov.

Idag fick jag i alla fall ändan ur vagnen och kom iväg för att få till nya foton till körkortet som måste förnyas. Den uppgiften har legat och hånat mig från hallbänken i flera veckor. Att ta kort är inget jag längtar efter. Särskilt inte när nån annan ska ta kortet på mig.
Men sen har jag ju heller aldrig stått framför en riktig, proffessionell fotograf.
Det gjorde jag inte nu heller.
Fotot blev rödmosigt och mina ögon skräckslagna. Men det är väl också en sann bild av hur jag skulle se ut om jag blev stoppad av polis och behövde identifiera mig.
Nä. Usch. Fotot blev lika förskräckligt som tidigare och chansen att mitt nya körkort kommer bli mindre pinsamt än det nuvarande är ytterst minimal.
Men. Nu är det gjort.
Check på den.

Vännen fyller år och presenter är jag totalt värdelös på. Och som med allt annat är jag världsmästare på att skyffla besvärande uppgifter framför mig.
Men jag har haft en tanke på ett mysigt spa-besök. Tanken har tänkts. Och där har det stannat. Lite för länge.
Eftersom det finns en besvärlig del till i detta liv jag lätt manövrerar förbi, knuffar undan, glömmer bort eller skyfflar framför mig. Telefonsamtal.
Gillar dem inte.
Vet inte vad det kommer ifrån.
Eller jo. Jag hör ju aldrig vad folk säger och det slutar alltid med att vi pratar i mun på varandra. Hemskt. Pinsamt.
Jag vill se den jag pratar med.
Men. Telefonsamtal avklarat och spa-dag bokad.
Check på den.

I taket utanför sjuttonåringens fönster finns ett stort vädringsspår in till vinden. En lång öppning som ska vara försedd med finmaskigt nät. Detta nät är dock borta sen ett par år och istället har en svala huserat därinne. Otroligt söt och fridfull.
Men. Ockupanter av det väsentligt mindre söta slaget har i år tagit över. Getingar. De kommer och går som de vill. I vindlande fart och i enorma antal.
Vi har ett getingbo på vinden.
Hur man får bort det lättast är en svår nöt att knäcka.
Vinden är av varianten kryp så långt du når platt på mage, lite väl utsatt mot ett, vad vi gissar, stort getingbo.
Utifrån blir då ståendes från ett fönster, en våning upp, med aktning av balans och tungan rätt i mun bland förmodat attackerande getingar i flock. Usch.
Mannen tänkte. Googlade. Tänkte lite till.
Sen gick han ner och hämtade sin byggdammsugare...
Gömd bakom gardinen kunde han sen stoppa upp dammsugarröret i öppningen i taket och bara lyssna till rasslet av uppslurpade getingar. Radar hjälpte till att ta kål på dem i dammsugarpåsen sen.
Alla sätt är bra utom de dåliga.
Nu får vi se vad resultatet blir.
Förhoppningsvis flytt.
Check på den. (Vet att maken gjorde jobbet, men kvinnans list är att delegera)

Underbart. Massa gjort.
Nu ska jag läsa bok i solen en stund.
Fortsätta mitt lata sommarlov.

 

Eliasson

11 februari 2020 20:27

Trevlig läsning. Det är fascinerande hur man kan bli som mest produktiv när man är som mest avslappnad och i semester-mode. En coach jag varit i kontakt med (https://www.lifecoachstockholm.se/) gav mig några råd kring detta. Han sa också att vi är mer produktiva när vi jobbar mindre, dvs typ 4 dagar i stället för 5 i veckan. Njut av kaffet! :)

Kattis

22 februari 2020 09:57

Ja, det är konstigt! Det är inte helt fel att ha deadlines på saker och ting. Eller att ha listor att bocka av. Det kan vara så tillfredsställande att få bocka av en punkt att man blir flitig bara av det!
?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...