Direktlänk till inlägg 3 juli 2009
En mors största sorg är då hennes barn mår dåligt........
Lille D fick feber igår, inget mer med det alltså, bara vanlig feber. men det räcker för att få en mors nerver på helspänn och tålamodet i botten.
Det är verkligen som en varghonas vädring av fara!
Nog är det lustigt hur vi ännu är så präglade av vårat genetiska ursprung. Ändå ifrån den tiden då vi var tvugna att vara på vår vakt inför främmande stammar eller farliga djur.
Ett barn som skriker tröstlöst, då ingenting hjälper. Kan trigga igång den lugnaste.........
Å andra sidan finns det heller inget som gläder en mor så mycket som att se sina barn glada och lyckliga! Och det är väl därför man strävar efter det med hela den enorma kraft man besitter som mor.......
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
|||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 |
30 | 31 | |||||
|