Jag ska vara ärlig och säga att jag brukar använda mina graviditeter som ett skäl att bara njuta av slappheten. Inte vara så noga med att inte stoppa i mig för mycket och släppa träningsbojjan.

Jag brukar aldrig öka mer än tio kilo i vikt i alla fall och alla mina gossar har vägt runt 3500g. Så jag har inte känt att det gör något om jag bara tar det lugnt.

Men det är klart att man känner sig lite pluffsig så här mitt i grav. 

Så nu tog jag min lilla fyrfota för en rask långpromenad på tu man hand.

Helt fantastiskt skönt måste jag utbrista! 

Tyvärr är det bara min åsikt.

Min lilla kortbenta vän har hela livet lidit av missbildade framben, det ger honom också en del värk. Så han var inte lika förtjust i mitt infall.

Vi går ju en ganska lång vända dagligen till skolan, fast det är ju i ett lunkande tempo. Nu ville jag flåsa och bli varm.....

Jag har, när jag tänker efter, inte sett till honom sen vi kom hem. Han är nog helt slut stackar´n.

Men det kan ju vara bra att köra slut på batterierna ibland. 

Tack så otroligt mycket för alla underbara inlägg som droppat in under dagen!

Så härligt med så mycket positiv respons. 

Kram till er alla och jag ska verkligen njuta av min lyckliga familj!

Det hoppas jag ni också gör...

 

Mita

24 april 2010 21:32

Oj, fem söner och en sjätte på väg, du kan inte annat än att vara lycklig!!!!!!
Underbart är förnamnet =)

http://rocotopeppers.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...