Vissa saker vill man inte...men de blir ändå....
Andra saker offrar man blod, svett och tårar för....men lyckas i alla fall inte ro dem iland...
Men ibland....drömmer man drömmar, bereder vägen och önskar lite extra. Och rätt vad det är.....läggs det framför mig.

Det gäller väl att ta det onda...med det goda

Trött som aldrig förr stoppade jag om de små och gjorde mig iordning för sängen. Liten fyrfoting följde mitt varje steg och gjorde sig iordning för något helt annat.... 

Välling, kissning och tid för....lek!! Suck.

Att försöka få henne lugn och sömnig fanns inte. Det var krokodil över hela armen. Valpskall som kunde väcka gatan, tack och lov att barnen sov så djupt!

Ge upp och gå upp kändes inte lockande, men var det enda som var att göra. Vi gick ut och tog en spökvandring bland alla kringströdda leksaker på tomten. Bilar, bollar, krattor och trehjulingar ser väldigt annorlunda ut i det nattsvarta mörkret.

Det är en modig liten dam jag har, tuff utan att vara våghalsig.

Men även det blir tråkigt efter en stund, och inte blev Freja särskilt uttröttad av det heller. Jag plockade fram klickern. Vi tränade på att inte bita i handen och på att ta kontakt, inte mer än fem minuter, sen däckade lilltjejen och sov gott hela natten. Och jag med....