Jorå men så att...
Jag kan jag med!

Med en snickare som handledare, som hjälper mig att se de där bitarna jag inte förstår mig på, lyckades jag få ihop min lilla la'gårdsdörr till förrådet i köket alldeles själv!
(Inte skafferiet som jag skrev förut.)
Med fina hamrade spikar jag rotade fram i mina gömmor blev den riktigt fin!

Nu väntar jag in mina järnbeslag/gångjärn och funderar på behandling.
Blir nog inte vitmålad.

Med en tiptop i hand tar jag en kaffe med min kära byggarmake under en mulen himmel.
Taket är spacklat och snart dags för målning.

För övrigt har jag ju redan fått en nytt kök!

Litet, funktionellt och spartanskt.
Just like I want it.

Nej, men skämt åsido. Nu ska denna gossmor mäta upp för bygget av en ny skafferidörr.
I la'gårdsstil.

Liten gråter stilla i sin spidermanpyjamas. Ihopkrupen sitter han på den tapetserade kökspallen och snyftar. Kramar sina egna knän och tittar ut över det nya köksgolvet.

Så hittar jag honom inatt.
Gråtandes vågar han inte gå över golvet. De senaste dagarna har det ju varit förbjudet område.

Min lilla plutt.
Lyfter upp hans varma lilla kropp och känner hans armar om min hals.

Att man kan älska någon så mycket.