Det kokar inom mig. Av rutten ilska mot föräldrar som legitimerar sina barns slag mot klasskompisar. Som hittar allsköns ursäkter till barnets agerande och som naivt och blåögt litar på sitt barns lögner om händelseförloppet.
Förbannad på föräldrar som formar sina barn till små ligister som tror sig ha rätten att agera precis som de vill, det är bara att komma på någon lagom trolig ursäkt. Man kan alltid säga att den andre var dum! För det kan man ju alltid tycka.
När sen en vuxen agerar med att med ett grepp om barnets arm leda bort den för att be om ursäkt till den hen gav en redig örfil så har förälderna mage att bli arg för att någon tog tag i barnet! Det gjorde ju ont. Stackars liten fick ont i armen.

Jag förstår hur jobbigt lärarkåren har med sådana imbaciller tillföräldrar.
Risken är stor att ett sådant barn åker på rejält med stryk när det ger sig på fel person en vacker dag.
Och vems fel är det då?
- Föräldrarnas.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...