Det går tungt uppför backarna. Vår kära 'Bettan' känns aningens trött. Sverige är rätt fullt av berg och dalar märker man när det också ska släpas på en husvagn där över. Vi har nu alla fått våra magar fyllda med allsköns läckerheter från delikatessdisken på "Gyldene måsen". Den amerikanska snabbmatskedjan är grym när det gäller att kvickt kunna servera, både sig själv och en bunt ungar, en mättande måltid utan att stoppet ska behöva bli för långvarigt....

En bil kör förbi helt nära. Jag hör steg i gruset utanför. Klockan är inte ens åtta, men människor har redan börjat röra på sig. Igår kväll plockade vi ner och ihop vårt lilla busskurstält och rensade alla våra prylar. Vi ser alltid till att vara färdigpackade kvällen innan avfärd. Det är skönt att bara kunna göra barnen och oss själva iordning, äta frukost, koppla på vagnen och sen dra iväg.... Nu bär det av mot en gemensam campingupplevelse med vännerna hemifrån. Kul för de äldsta grabbarna att få träffa sina kompisar igen.

Vägen går mellan kohagarna. Uppe till vänster ligger den stora lagår´n med den spreulans nya silon pappa just fått iordning. Hans dyra leksak, kallas det. Förhoppningsvis gör den någon nytta.

Den gropiga grusvägen går vidare i en bro över forsen. Med en av alla sjöar på höger sida. 

Där kan jag ana att make och ett antal söner kommer stå om en stund med kastspöna i fast grepp. Håller alla tummar för att fjälldjuren klarar av att hålla sig undan.....

Efter svängen runt den röda villan som tjänar som uthyresbostad, går vägen upp i den ståtliga allén mot huset. Nu har vi kommit till morfar.

En stor gul herrgård står uppe på kullen i all sin.... Den är en oslipad diamant. Visar lovande sidor från sin forna glans dagar.

Om ni bara slipar lite här........penslar lite ny färg där........och kanske byter några av dessa.........

Då skulle jag skina i all min prakt, lovar det gula trähuset.

  

Men det är inte lätt att varken ha tid eller ekonomi för sådant pyssel när gården ska klaras av att drivas med alla sina djur också.

I ladugården står ungefär femtio kossor. Hur många som ger mjölk varierar dock.

Det är en skaplig mängd stora ögon som blickar mot en när man kliver in genom dörrarna. Blickarna är genomträngande och genomkloka. Det är inte utan att man känner sig lite liten......

  

Lille D och kusinen hittar välbekanta leksaker. Traktor och lastbil fylls med gräs och diverse tillgängligt, grus och lite blommor ur rabatten till exempel.

Det roar dem länge.

Min yngsta systers sambo är den ultimata barnunderhållaren. Han har alltid massa ideer som roar barnen som är lite äldre. Tandemcykel kan ju alltid vara lite kul.

  

Några varv runt rabatten på uppfarten. Det var inte riktigt lätt att nå ner till pedalerna, men det gick ju ändå.

Poker blir alltid lika till sig när vi kommer hit. Det krävs några språngturer förbi alla hästar och kaninburar, och några utskällningar av de bofasta vovvarna, innan han riktigt kan lugna ner sig.

Hästarna går och betar i hagarna runt huset. Hundarnas nyfikna språngmarcher som ibland kan bli lite för närgångna, rör dem inte i ryggen. Ett och annat utfall mot benen kan det dock bli då och då, av de ständigt vallande border collies som bor på gården. 

  

Hagarna sträcker sig långväga ner mot sjön bakom huset. Och för en gångs skull känns värmen påtaglig. Molnen drivs undan och solen tittar fram. Vädret visar äntligen sin fina sida!

Barnen springer runt överallt och hittar leksaker både här och där. Det finns studsmatta, gungor, rutchkana och flera läskiga vindar att krypa in och kika i. 

Gården består av flera små fäbodar.......

  

Och inget besök hos pappa är väl komplett utan några toners plinkande på banjon. Det är ett av alla starka barndomsminnen. Pappa med sin banjo......

Vaknar till takdroppet från ännu ett regn. Sätter mig upp och öppnar fönstret, det behövs syre och svalka. Barnen kommer ett efter ett och kryper ner och hjälper till att höja värmen ytterligare. Fast bompa lockar dem till soffan ganska snabbt..... Varför har jag fastnat vid tanken på ett barnantal av sex stycken?! Jag vet faktiskt inte. Det har bara varit min dröm sen flera år innan vår familjeplanering började. Vet att jag fascinerades av barnaskaran som slog armarna om sin mammas hals då första "Big brother"-vinnaren kom ut ur huset. Hon hade ju sex barn...... Och det såg helt underbart ut! Kanske är det därifrån?

En rullande våg

smeker sig fram

lämnar sitt avtryck

i sanden

Fyller sitt vatten 

i var hålighet

lämnar sitt spår 

där på stranden

Vänder sen just

där den känner bäst

och lämnar sitt märke

vid randen

                         KT 10

Jag tar klivet ner i vattnet och förvånas väldigt av att den vanliga kylchocken uteblir. Vattnet är inte alls kallt. Ser skylten på väggen som visar att temperaturen håller 30 grader! Jisses vilket lyxbadhus.

LIlle D somnade i bilen på vägen hit och är inte särskilt glad i hågen över att plötsligt befinna sig på badet. Men det går över om en stund, det är bara att vänta ut.

Jag sätter mig på trappan som sluttar väldigt svagt ut i poolen.

Si plaskar runt mig med sina puffar på, men lille D vill inte ens se åt sina.

Jag får hålla dem i handen så länge.

Det är ovanligt mycket folk här idag. Det brukar vara så gott som tomt.

Men med tanke på hur vädret är där utanför, är det inte så konstigt att alla tagit sig hit för att åtminstone få bada lite.

Här finns en vattenrutchkana, men inte så extravagant om jag förstår rätt. Barnen får nästan knuffa sig nerför. Fast det är den första vattenkanan de åkt i, så den duger gott.

I nästa vecka ska vi till Örebro och Gustavsvik. Där finns det kanor av annan kaliber. Vi får se om det är någon de alls kan åka i......

For ett varv i byhålan som hör till badorten. Torsby.

Lyckades finna en parkering och fick oss en sväng till de nödvändigaste butikerna som måste besökas. Leksaksaffären..........

Och garnboden, för mamma.

Jag hittade en skaplig bunt med garn till min nästa sjal. Den kommer gå i svagt grålila. Mycket nöjd.

Att få gå in i en riktigt bra garnaffär är som att få kliva in i världens bästa godisbutik för mig. Man blir alldeles nipprig och får mängder med ideér och vill bara få burra ner sig i alla garnhögar......

Så nu ska jag bara få klar den jag håller på med. Så att jag kan börja med nästa.

Igår på stranden satt en mamma med en mohairstickning. Knäpp som jag är kunde jag inte låta bli att gå fram och fråga vad hon stickade.

Det visade sig att hon också stickar sjalar. Men i annan modell, med annat mönster.

Så nu har jag fått lite nya ideér med mönster och upplägg......

Om det nu inte kliar över hela kroppen, så i alla fall i fingrarna.

Pappa på bushumör gör lekfulla barn. Ikea bjuder nu på kryssning...... Sitter utanför Ica och väntar in Rolle som snabbhandlar. Middag blir idag hemma hos systern, imorgon ska vi träffa morfar.

Skrapade knän och blodiga armbågar. Det hör väl sommaren till, eller? De stora grabbarna har redan investerat en del av semesterpengen på wheelers, eller vad de heter. Skor med hjul på..... Det visade sig vara bra mycket svårare att rulla fram än vad någon av oss tänkte sig. Men ett par dagars övning gav genast resultat. Imponerad har jag blivit av deras tålamod! Väntade mig ilsket uppgivande efter en kvart......