En bit ur mitt liv

Alla inlägg den 19 juli 2015

Av Kattis - 19 juli 2015 16:08

Det var riktigt roligt!
Kan varmt rekommendera en tur till Historiska museet i Stockholm.

Barnen fick prova på att vara arkeolog och gräva fram olika skatter.

Ute på innergården kunde vi vara med och baka vikingabröd som man själv fick äta upp med honungssmör och salt.
Vi kunde även prova på massa olika lekar och pilbågsskytte.

Vi hade också dragkamp.
Jag och mannen på ena sidan och alla gossar på andra.
Vi slet och drog som tokar. Kämpade så folket runt omkring började titta och peka. Till slut vann - barnen!
Till publikens stora glädje. Alla skrattade! Var lite kul ??
Men detta kommer vi få höra resten av livet.

Det fanns även en lek där det gällde att kasta omkull 'kungar' med Torshammare. Lite som kubb.

Och självklart fanns det möjlighet att klä ut sig!

Av Kattis - 19 juli 2015 11:53

De tre små grisarna hade vaknat och låg och grymtade i soffan.
I övrigt sov resten av flocken.

Mannen och jag satt och gnällde över det gräsliga sommarvädret. En svensk sommar har verkligen fått en ännu sämre betydelse. Suck!
Vad ska vi göra idag då, liksom? Kan ju inte ligga och lapa sol och svalka oss i plasket!

Jag slängde ut en trevare - museum...? Jag har velat åka till Historiska hur länge som helst! Inte varit där sen barnsben. Sen då min tokiga faster som femtonåring släpade runt mig på Stockholms alla museer.
Jag googlade upp museet och läste högt för mannen med stor inlevelse och gjorde allt för att få det låta superkul!!
'Möt Vikingarna!' 'Prova på lekar från vikingatiden!' 'Kasta Tors hammare!'
Och det gick!

En timme senare sitter vi nu här i bilen. Hela flocken. På väg mot Historiska museet.
Spännande ?

Av Kattis - 19 juli 2015 10:13

Jag tänkte titta in en sväng till igår för att säga hej, men jag slocknade!

Vi tog en liten runda igår på eftermiddagen, mannen, jag och tolvåringen. En sväng på en åtta km.
Eftersom jag sprang med Freja blev jag tvungen till ett par pauser i början. Hon måste ju få göra sina behov liksom. Och sen var jag tvungen att klä av mig lite.
Hela dagen hade jag gått och frusit. Varit ute tre svängar och varje gång med dunjackan. Så självklart sprang jag iväg i långärmat. Och självklart ska himlen spricka upp och låta solen dra upp värmen tio grader på stört. Just när vi är ute och ränner.
Så jag fick klä av mig. Och efter mina tre små stopp hade mina löpkumpaner lämnat mig i sticket och fått till ett avstånd på säkert en kilometer. Hade inte en chans att komma ikapp.

Kom för övrigt knappt framåt alls!
Hade jättejobbigt att springa. Kändes dötungt och fruktansvärt segt. Som om jag aldrig sprungit en meter tidigare.
Bet ihop och tog en fot framför den andra. En meter i taget.
Freja å andra sidan hade bråttom. Två kilo mindre päls än förr och två flockmedlemmar att jaga ikapp!
Hon drog. Och jag flåsade.

Halvvägs kände jag hur solarplexus började krampa, eller magsäcken. Funderade på att kräkas. Men Freja hade inte tid att stanna. Så vi trampade vidare.
Efter nån kilometer såg jag mina killar på andra sidan en lång kurva. De var ännu minst en km bort. Men de skulle straxt ta sig uppför en väldigt brant och lång backe formad som ett S. Och jag tänkte att nu har tolvåringen rusat med i pappas tempo i typ fem km, så nu borde han sacka efter i backen så att jag hinner ikapp!

Sen försvann de ur mitt synfält medans jag trampade vidare. In i den långa kurvan och bit för bit mot S-backen.
Väl framme vid backen kände jag mig som en kärring. Kom ingenstans. Varje steg var i storlek med en myras och ingen son hade sackat efter sin pappa. Jag kämpade mig mot små delmål hela vägen uppför backen. 'Förbi stolpen.' 'Förbi trädet.' 'Förbi stenen.'
Jag var beredd att ge upp.
'Är jag så här värdelös?! Sån där tant som försöker låtsas vara löpare och gångar sig fram med små gungande löpstegsrörelser?! Nedrans skit så jobbigt det är!!'

Men så tänkte jag; vilket pass är mer träningsmässigt nyttigt, detta urjobbiga, sega och pannbensdunkande eller det där jag glatt rullar fram med lättnad och sjunger mig in i mål?
Det måste ju vara detta?!

Så jag peppade mig ända hem med att 'jädrar vilket bra träningspass jag gör nu!!'
Väl hemma möttes jag av mina kumpaner, mannen och tolvåringen. De tycktes inte ha gjort ett lika bra pass som jag ?

Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Juli 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards