Direktlänk till inlägg 3 januari 2011
Maken lämnar jag som vanligt i soffan gasandes med sitt bilspel. Kvällen är mörk (dagen med egentligen) och det är hög tid för några timmars tvärläge. Ovanvåningen ligger alldeles tyst, förutom ett svagt brummande ljud från äldsta gossens vattentank. Fiskarna simmar lika virrigt omkring även efter att deras 'sol' slocknat. Tyst föser jag undan lite (läs;mycket) lego med foten för att kunna göra mig en gågata fram till storpojkarnas säng. De sussar sött i godan ro. Jag simmar istället in till mellangrabbarna i deras fiskrum. Ni kanske sett? Där hörs inget brummande akvarium, men däremot brummande snarkningar. Gossen i överslafen snarkade värst, med kortare andningsuppehåll och enorma svettningar som följd, innan hans polyper och mandlar kapades. Nu är det ifrån underslafen det vibrerar istället. Han väntar redan på operation, så det blir nog tyst därifrån med så småningom. Sen är det lille D kvar, som sover ensam på sitt lilla slott, som den prins han är. Jag rättar till hans täcke och ser till att alla armar och ben är täckta. Nu är det bara lillplutten och jag. Vi gosar ner oss i min stora säng och minuterna är inte många innan även denne lillkung slumrar. Jag tackar för dagen och säger god natt!
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|