Direktlänk till inlägg 25 mars 2020
Undrar hur många vi är egentligen. Hur många som ska vara på plats om alla vore här.
Antalet sjuka tickar sakta med konstant uppåt. Förra veckan tjugo. Igår tjugofyra. Idag tjugosex.
Hur många är på plats. Det är för många borta. Vi håller ihop. Inte mycket mer. Håller bara ihop.
Var går gränsen. Vad är rimligt för att låta saker fortgå. När det är fler sjuka än personal på plats. Hur många behöver vi vara för att kunna täcka upp för varandra. Kan hälften täcka för den andra halvan. Kan trettio procent sköta sina och de sjuttio frånvarande procentens uppgifter. Var tar det stopp.
Bara vi håller ihop.
Nerverna spökar nu.
Det är som att vara jagad av den osynlige. Han vars namn vi inte nämner, men som börjar på C. Varje dag har han tagit några fler.
Jag vet ju att inte ens hälften av de som är sjuka har fallit för herr C. Men de är ändock offer för bieffekten.
Varje snuva är ett bieffektsoffer av herr C. Varje snuva blir en sjukskriven och frånvarande. En öde plats i arbetslaget. Ett gapande tomt hål åt oss andra att fylla.
Bör vi ändå inte sätta stopp nu. Kanske. Stänga allt en vecka och sätta samhället på omstart.
En vecka hemma. Sen låta de friska starta igång verksamheten medans de som ännu inte är bra hålla sig undan.
För att återställa och stoppa värsta spridningen.
Jag vet inte.
Kom hem stressad och förvirrad. Snörade mina löparskor. Felsägning - jag drog bara på dem. Och gav mig ut på långa intervaller. I förvirringen läser jag passplanen fel och får ett sämre tempo än vad som var tänkt. Blir sur.
Skönt att bli sur för något enkelt. Sur och avstressad.
Löpning är bästa mentala detoxen.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
7 |
8 |
|||
9 | 10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 | 26 | 27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|