En bit ur mitt liv

Alla inlägg den 5 augusti 2010

Av Kattis - 5 augusti 2010 23:30

Fönstret står på glänt och in hörs kvällsorkestern. De otroliga syrsorna spelar som om varje kväll vore den sista. Ger stämning likt njutningsfulla varma sommarkvällar på helt andra breddgrader. Fast det är länge sen nu, som vi var på andra breddgrader.... Tittar till alla slumrande små. Fler ljud möter mig i stora gossarnas rum. Bubbel och brummande från akvariet. Ett redigt gäng tetror simmar nu däri. Butikspersonalen var fortfarande serviceinriktade och gav gossen presentkort på tio nya tetror. De får inte in nya fiskar förrän nästa vecka. Sen tog Rolle honom till en annan djuraffär och köpte tio där direkt. Så han inte behöver vänta... Så nu är fiskburken bebodd ordentligt. Och vackert är det...

Av Kattis - 5 augusti 2010 20:43

Det finns oändliga varianter av barnuppfostran. Eller, det ordvalet kanske sticker i ögonen. Men ni vet vad jag menar.


Varje förälder har sina sätt att hantera livet med sina små.

Och är det något jag lärt mig genom blogglivet, så är det att vad som i mina ögon är absolut självklart, är totalt förbjudet i någon annans. Lustigt nästan.....


Men så länge man sköter sin barn väl finns det ju inget att vägra respektera.


Det är dock något som enligt mig torde vara en genomgripande lärdom hos alla världens barn.

Och det är de två viktigaste orden vi har :    tack   &    förlåt.


Det finns säkert andra jätteviktiga ord att kunna. Men just dessa borde väl vara bland de absolut viktigaste?! Återigen, min självklarhet - någon annans förbud....


Att inte tacka när gåva givits eller någon snäll yttring skänkts, när omtänksamhet visats eller omsorg skapats, är rent syndigt....

Att tacka i tid och otid är ren artighet. Kan man tacka för mycket? Knappast!

Visst kan man tacka i ren löjeväckande manér. Så där att tackmottagaren känner sig orättfärdigt piedestalplacerad. 

Men det är nog svårt att råka komma så långt att man tackar för mycket.....


Och att be om förlåt.......

Det är väl ändå inte så att man i ren självhävdelse kan mena, att om man inte tycker sig ha sårat någon, inte heller ska behöva be om ursäkt!

Det kan ha skett misstolkningar och felaktigheter i meningsutbyten som inte alls varit avsiktliga. Men nog tusan får man ändå be om förlåt om det visar sig att man råkat orsaka någon annan smärta!


Det är rent häpnadsväckande när man stöter på vuxna människor som uppenbarligen INTE kan ta något av dessa ord i sin mun.......

Som, trots tillsägelse om sårade känslor, INTE kan få sig själva att be om ursäkt!


Det är tragiskt när människor tycker sig stå så långt över alla andra att de inte lyckas få sin egen person att inse att även de kan göra fel ibland. 

När de på allvar lyckas vända varje situation till att det alltid är alla andra som beter sig illa. Vuxna människor........!


Vad gör man......Skiter i dem?!


Bryter kontakten och säger tack & förlåt ?

Av Kattis - 5 augusti 2010 11:16

Samma dag vi var och köpte gossens fiskar, var jag in på den intilliggande leksaksaffären.

Man kan ju inte bara gå förbi en sådan tillsammans med fem barn!


När vi är på väg ut från affären kommer en av personalen dragandes med en vagn full av nya flexitrax-paket. Jag passar då på att fråga om det inte händelsevis går att köpa lösa bilar till banorna. De har ju en tendens att inte hålla i evigheter, om man säger så.


"Jo visst", låter flickan meddela. "De har precis kommit in och ligger ännu på lagret."

Tjejen beskriver för sin arbetskamrat var de finns och jag följer efter denne mot lagret. Kvar står den tredje butikspersonalen i den tomma kassan.


Jag får plocka bilarna direkt ur kartongen och väljer två stycken olika. De kostar inte mer än 49 kr.

Tillbaka till kassan står jag och undrar med denna tredje tjej, vilka batterier det kan tänkas behövas....Det måste ju vara de vanliga, AA?


Kassatjejen står och letar någon batteriangivelse på paketen till bilarna. Men vi kan inte se något om batterier över huvudtaget.

Vi frågar då flickan som håller på med stora vagnen med alla nya paket.


"De kanske inte ska ha några batterier?", funderar hon.

"Men vadå, kör de inte alls?", undrar jag.

Tjejen i kassan tänker högt att de kanske kan köra utan batterier. Hm, låter inte så intelligent i mina öron, men hon har säkert en vettig tanke i det hela....

"De kanske kan dras upp på något sätt", säger tjejen som kommit tillbaka från lagret.


Där står jag nu i en tom butik, i kassan med tre butikpersonal, och ingen vet något om hur denna bil fungerar!

Och vid det här laget har de alla uppenbarligen börjat finna situationen besvärlig och gör var och en på sin kant halvhjärtade försök i att ignorera mig.


Men då börjar jag bli lite sur!

Jag är en kund som vill ha en bil till barnens bilbana. Men jag vill ha en bil som kör. Allt annat känns ju totalt meningslöst.

Och det är fasiken deras jobb att kunna ge mig besked om hur bilen funkar!


"Men ni måste ju kunna veta vad ni säljer, om bilen kör eller inte!", försöker jag lite milt. "Jag vill ju ha den om den kör."

Då slutligen tar kassatjejen beslutet att öppna ett paket. "För du vill väl ha den?"

"Om den kör, ja. Annars kan jag ju ta vilken bil som helst till banan!"


Och i paketet ligger en helt vanlig plastbil. Den ser bara ut som ett äkta flexitrax-fordon.......


"Nej, då är den ju inget att ha", säger jag och tackar för mig.

Jag lämnar butiken med mina gossar och kvar vid kassan står tre smått irriterade butiksarbetare.


Och de får vara hur sura de vill enligt mig. För jag har rätt att få veta vad det finns på hyllorna i en butik! 

Av Kattis - 5 augusti 2010 10:56

Huset är plötsligt lite tomt och mycket tyst.

Far drog tillbaka till akvariebutiken med tre av killarna. De andra två är där uppe och leker.


I tisdags var det ju inköp av hyresgäster till sonens nya fiskburk.

Det samlades ihop slamsugare, guppies och ett större gäng tetror.

De hade en drive med tio neontetror för 98 kr. Men alla var slut.....

Eftersom vi redan var där, och kom fyra mil ifrån, fick vi kardinaltetror för samma pris istället. Mycket serviceminded och trevlig personal. Tycker jag om!


Gossen fick sin fisksamling och vi hoppade in i bilen och drog hemåt.

Hemma hade tre av tetrorna redan sagt upp sig! Pyttsan också!

Och sen har de gett upp en efter en så gott som allihop.....

Tre stycken är ännu vid liv.


Men riktigt så stort svinn är vi inte beredda på att ta!

Rolle ringde direkt vi kommit hem och blev lovad att få komma ner och få nya. Om det visade sig att vattenprovet var av bra kvalité......

Fast de första dog ju i deras vatten!

Men det var visst policy och superimportant att vi hade med oss ett vattenprov i alla fall...... Suck....

Vattenprov och de döda fiskarna skulle tas med. De första hade vi ju redan spolat ner i toan.


De andra ligger kvar i en fryspåse bland mina köttbullar....Jäcketijäck....Blääää!


Så med andra ord åker de nu tillbaka till butiken för att önska nya fiskar utan vare sig fisklik eller vattenprov. Får se hur serviceminded de visar sig idag.

Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Augusti 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards