Det bankar.
Det hamras och låter på andra sidan väggen. Mannen spikar plank.
Fast klockan är sju...

Dagen har gått i ett.
Lördagmorgon och väckning av väckarklocka. Ingen mysmorgon här inte.
Av någon anledning hamnade jag som tränare på småttingpassen denna lördag. Stor & Liten och Lekjudo.
När man aldrig hållit de passen förut känns det riktigt bra när en liten parvel på typ fem år kommer fram och säger att det var kul idag!
Bra! Då har jag lyckats!

Hammarslagen ekar.
Hade en liten diskussion kring uppsättandet av plankväggen. All gammal plank sitter ju spikad. Då kan vi ju inte skruva upp det nya!!
Nej. Spik fick det bli.

Snickare gillar tydligen inte spik.

Plötsligt kom fredagsmyset över mig.

Större delen av familjen samlad och smaskig middag planerad. Mer behövs inte.

Fick ett mail om ett bråk som trasslat till klassen för en av de yngre gossarna här om dagen.
Ett par av barnen i klassen hade gjort något orätt mot en klasskompis. Det hade min gosse sett och han blev arg. För att hjälpa den 'utsatta' hade han och en vän jagat ifatt och hållit fast en av de 'dumma'. För att fröken skulle kunna komma och prata med dem.
Det ledde ju dock bara till ännu mer bråk.

Det där med konfliktlösning och vad man ska göra och inte är svårt. Och det kan vara svårt att veta hur man som förälder ska lära barnet att hantera bråk bland kompisar.
Själv försöker jag alltid lära mina barn att hålla ryggen fri. Se till att de själva inte gör något fel och hämta en vuxen. Jag vill inte att de ska blanda sig i utan hellre gå ifrån bråket. Men alltid hämta nån vuxen.

Om nån börjar bråka med dem gäller samma sak! Vilket jag tycker är jätteviktigt! Backa bort och hämta hjälp. Börjar de bråka tillbaka kan man inte bara skylla på den andre sen. Då har man gått in i bråket och är delaktig.

Bättre att gå undan så har man inte gjort nåt fel.

Tjocktröjan på och den blågröna regnkappan knäppt uppifrån och ner.
Trampar ut i regnvädret med liten fyrfoting som nog ogillar detta väder mer än mig.
Det skvätter om stegen när vi tar oss över ängen. Tacka vet jag stövlar! Ett på tok för underskattat skodon!

En varm kopp te får ersätta morgonkaffet en sån här dag. Känns mycket mer passande.
Det var inte lätt att komma upp denna morgon heller även om måendet känns bättre, så här långt.
Två små gosingar ville helst ligga kvar och kramas i sängvärmen. Försöker tänka positivt - imorgon kan vi mysa hur länge vi vill!

Me and my inhalator!
Best friends forever. BFF!

Hatar när förkylningar kryper ner i luftrören. Hatar att flåsa runt och känna andnöd per tionde minut.
Känna mig som en gammal tant som aldrig motionerat i hela sitt liv. Blä!

Äntligen får jag krypa ner i sängen och dra nåt gammal över mig. Typ en filt då.
Hoppas på en helt annan dag imorgon.

Kryssdag.
En sån där dag som man bara vill stryka ett streck över, när man bara längtar tills den är över och man får gå och sova.

Så har min dag varit.
Trött, seg och sjuklig. Med liten prins har jag legat och gosat i soffan hela dan framför tvn.
Med en snurrig hjärna har jag pressat ur mig all min pedagogik för att gossen skulle förstå alla sina övningar i matteboken. För nu när mamma äntligen låg still och inte kunde smita iväg hela tiden ville pojken förstås göra 'läxor' i massor!
Och det gick ju bra. Trots allt.
Flera sidor fick han gjort!

Kanske vi rent av sover lika gott bägge två inatt.

Mardrömmar i skräck, med stympning och tortyr. Nattsömnen störd och morgonen svårväckt.

Öppnar ögonen till halsont och tung känsla i hela kroppen. Mår inget vidare.
Det är inte ofta jag är sjuk. Men det är så det känns nu.

Kryper ner under filten i soffan och hoppas det går över.

Små glada barn rusar vilda runt i lokalen. Med 'fastlimmade' armar sitter de ihop två och två. Med superdupersuperlim, som aldrig släpper!

Det är så kul att leka med barn. Och vad jag än hittar på för fantasi så köper dem det. Golvet kan bli en höghusvägg vi ska klättra uppför eller så är vi samurajer allihop som mest ropar 'Hö' och ställer sig i nån oklar krigsuppställning.

Hur som helst och vad vi än gör, så har vi kul.
Sen att till och med jag är alldeles sjöblöt av svett efteråt är bara en positiv bieffekt!

Stora gänget som ska köra bjj alldeles därpå tolkar mig nog som väldigt klen när jag är alldeles flåsig redan i början av uppvärmningen. =)
Jag har ju redan farit runt i två timmar!

Vuxna kan också leka. För dem räcker det ofta med att utmanas lite motoriskt så kommer skratten.
För mig är just skratten otroligt viktiga på mina pass! Jag vill se och höra att alla har kul.

Knaprar plommon direkt ur burken och funderar på dagen.

Just avklarat ett lagom okej styrkepass och fått igenom ett par tvättmaskiner. Fast nu känner jag hur väggarna kallar på mig.
Vet inte om det är den flammiga grundfärgen som låter trät skina igenom helt fläckigt eller stanken från densamma som gör sig påmind. Men den pockar på min uppmärksamhet hur som.

Ett par timmar har jag på mig.
Får se hur långt jag hinner.