Med raska steg trippade liten ner till oss inatt. Det hann dundra en gång från den mörka åskhimlen innan han var nere. Snabbt kröp han ihop på min arm och jag kunde snusa i hans hår. Sen låg vi och lyssnade till åskans muller och regnets smattrande mot fönsterbläcket.
Det var redan två andra gossar bredvid mig då liten kröp dit. Så vi sov halva flocken ihop. Då sover jag som bäst.
Att ligga där med sina tre små (åja åtta, tio och tretton är smått i jämförelse med arton) och höra det efterlängtade regnet var underbart mysigt. Åskans muller.

Klockan ringde sen halv åtta imorse. Vill försöka vara trött ikväll så jag kan somna tidigt. Ska ju jobba imorgon!
Men jag orkade inte klova upp förrän halv nio i alla fall. Får se hur jag pallar att gå upp imorgon.
Gulp.

Storgossen, han som tog studenten för nån månad sen och fyller arton om en vecka, gick till jobbet imorse. Ett sommarjobb han lyckades få innan skolan var slut på den lokala matbutiken. Gångavstånd!
Ett jobb som han nu blivit erbjuden en halvtidstjänst på till hösten. Gångavstånd!
Alltså. Han har sån tur! Måste ju göra nåt rätt också antar jag.
Behöver jag säga att jag är stolt, eller lyser det igenom?
Vi väntar med spänning på besked om lumpen, vilket han vill göra innan fortsatta studier.
Men som sagt. Han har ju inte fyllt arton än.