Maken slumrar i hammocken medans jag sitter och njutsuger åt mig inspiration från min bästa blädderbok när det kommer till trädgård.

Vi har slitit med rishögarna från arboristernas kapning av asken och all min tomtrensning. Vi hann få iväg tre överlastade släp till tippen innan de stängde och vi blev tvungna att ta tag i middagen. Vi har säkert två rejäla lass kvar. Minst. Den som spar han har. Det finns ju en morgondag. Tack och lov.

Min trädgårdsinspiration flödar fullkomligen över. Helt plötsligt. Vet inte vad det kom ifrån? Det fanns en tid, i ett annat liv, då jag levde timtal, dagligen i mina buskar och trädgårdshörn. Det var en tid för ungefär tjugo år sen. Innan något enda av barnen fanns. Det var också då jag satt med näsan i samma bok som jag bläddrar i nu.

Häromdagen. När jag slet som värst med min sekatör och såg, rev och kämpade i timmar kring gräsmattan. Då kom den krypandes tillbaka. Lusten. Viljan. Glädjen i att tampas med växtligheten. Och kanske insåg jag då, undermedvetet, att jag faktiskt har tid. Jag kan stå här ute och fiffla utan att tre småbarn sliter i mig, skriker eller behöver byta blöja mitt när jag är som skitigast. Jag kan bråka med mina tomthörn i lugn och ro.

Kanske det som gav mig lusten tillbaka. Var sak har sin tid.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...