Min käre stolte familjefader sitter i soffan bredvid och snaskar choklad med vår miniplutt på magen.

Nämnde något ord om en miljonvinst på lotto.........Gissar att miniplutten slog det.

På tvn rullar "Den ofrivillige golfaren", en perfekt slöa-efter-förlossning-film.

Imorgon ska Rolle ta barnen till skolan. Ett gäng glada berättar-saliga barn, som vill upplysa hela världen om att de nu faktiskt är sex grabbar i familjen!

Alla fick de sitta med sin minsta bror i famnen en stund i soffan idag. Sitta där så otroligt högtidsfulla och belåtna. Tänk att vara så älskad och beundrad så direkt!

Vi pratade om det idag. Att då äldsta kom var han alldeles ensam. 

Älskad som få av enormt stolta och lyckliga föräldrar förstås. Men ingen bror som ville vara med och ta hand om....

Naturligtvis har det också sin fördel, att bli fullt uppmärksammad av mamma och pappa. Fast tänk ändå.....fem äldre galet idoliserande bröder!

Våra barn har kommit i en z och en x-variant.

Z är gossar som är ljusa barn med runda ansikten. Pojkar med ett inre lugn och beslutsproblem. Pojkar som har tid och drivkraft för att vilja suga i sig information och lärdom.

X är gossar med mörkare anletsdrag och smalare ansiktsform, med väldigt liten haka. Pojkar med enormt mycket spring i benen och stor förmåga för att hitta på bus.

Lika underbara båda typerna, kanske just kombinationen som gör hela barnaskaran så perfekt.

Det lustiga är att de kommit exakt varannan....

Så nu var det dags för en x-variant. Och det stämde ju.

När man håller honom på axeln är han hela tiden på väg att springa därifrån. 

Lyfter huvudet och tittar stint in i ögonen på den som är närmast. 

-"Vänta bara, snart kommer jag och tar er!"

En nyfödd är så liten, så förvånansvärt liten........

Och det är alltid lika häpnadsväckande.

Fem lyckliga bröder väntade hem oss igår. Fem stolta och kärleksfulla storebröder som inte kan få nog av synen av sitt minsta syskon.

Pappa skojar om att bygga en åskådarläktare.

------------------------------------------                       

Lät min mor komma över i fredags för ett besök. Kände i magen att det var lite mer aktivitet än vanligt.

Vi ordnade myskväll med tacos och inspelat avsnitt av finalomgången av "fortet".

Kvällen blev sen och grabbarna somnade. 

Jag kände att det inte var ide att lägga sig.............

Slutligen åkte vi in och till den arla morgonstunden var gossen uti världen kommen.

Allt gick smidigt och bra, inte så i brådaste rasket som för en del. Men i alldeles lagom takt.

Efter läkarkontroll fick vi lov att fara hem till övriga familjen. Så till lunch var vi hemma igen. Varmt välkomna.

-------------------------------------------

Det känns underbart att familjen är komplett, men lite ångestladdat att detta är sista bebin i huset.

Nu kommer jag väl aldrig låta lille E växa upp.......