Mina knogar vitnar när fingrarna greppar hårt om de knotiga grenarna.

Ögonen börjar nästan rinna då jag knappt vågar släppa blicken från drömmen.

Som om jag med min enkla kraftansträngning kan få önskan att förverkliga sig. Få drömmen att bli min...

Vildvuxna och åldrade syrenbuskar slår mot mina ben. Framför mig breder en stor äng ut sig. En äng mjuk av mossa. Den bäddar in det lilla huset från alla håll.

Det är som att allt det vackra kryper in i alla mina sinnen. Mjukar upp varje liten cell i min kropp. Fyller hela mitt väsen med livskraft.

I nästa andetag slår det mig med en fulländad rundspark rakt i magen.

Andningen blir svår och hopplösheten grabbar tag i mig. Försöker välta mig ner på den bara backen.

Jag spänner mig inför det oundvikliga och tänker kämpa in i det sista för att lyckas hålla balansen.......

Vinden i håret. Solen i ansiktet. Benen vajandes och kill i magen. Det är härligt att gunga! Denna förmiddag görs det dock till det något mindre trevliga bakgrundsoljudet av en envist bullrande åkgräsklippare. Men dagen är så underbar att det bryr vi oss inte om…