Vi vandrar på gångvägen med snön yrandes runt oss.

Hakorna gör vi så gott vi kan för att gömma ner i kragen och mössorna dras långt ner över öronen.

Att få sitta i en pulka och dras fram av storebror är lycka.

Han springer ner för backarna så pulkan får sådan fart att den kör om honom.

Ibland kommer en liten snöhög som han drar oss över med så full fart han bara orkar, så att vi hoppar och flyger fram. Det kittlar i magen och vi skrattar så det bubblar.

När storebror drar oss i pulkan känner vi glädje. Glädje för att han vill ge oss glädje. 

Då känner vi att han älskar oss.

Syskonkärlek....

I berg och högar, i en till synes inte alldeles välorganiserad ordning, ligger sovsäckar, kuddar och väskor slängda på varje liten möjlig yta. 

En hel del lössläppta kläder ser dessutom lite smått borttappade ut.

Barn och syskon far runt överallt. Äter chips, popcorn och godis fast en annan knappt hunnit få upp locken ännu.......

Slutligen signaleras om samling och den stora skaran lägerbarn raddar upp sig i en vindlande lång sträcka längs ena väggen.

Nu börjar gradering. Judobarnens tentamen. Nu ska det upp till bevis. Har de lärt sig något under månaderna som gått, eller har det bara busats runt?!

Att se så många barn i sådan ordnad och välartad tillställning är en sann fröjd!

Det får en att fundera över problemen i vissa skolklasser...... De skulle kanske behöva en kampsportslärare istället....

Syskon roade sig glatt i rummet bredvid. Alla mängder av väskor och prylar gav goda möjligheter till kurragömmalek. Och de enorma skålarna med kakor och godis var aningens underhållande de med. Tur att det i alla fall är lördag ;-)

Graderingen klarades av samtliga, närmare fyrtio barn, och därpå följde klubbmästerskap. Två av gossarna väger in sig för medverkan.

Och det blir medalj för båda! En guld till lillebror och silver till Pontus.

Nu har alla tre killarna lyckats kämpa ihop var sitt guld denna termin.

Bra jobbat!