Alltså. Vad händer?
Denna kvällen är suspekt märklig. Märklig och skönt avkopplande.
Jag fick tvn! Fick se både Grand designs OCH Big Bang Theory!
Far plus någon son sorterar Lego som de tokar de är. Och två är på vift fortfarande.
Sen händer det suspekta. Som om inte kvällen var konstig nog. In i vardagsrummet kommer fjortonåringen, sätter sig på det nya träbordet och frågar hur det var vi sprang vid ån sist!
Va?! Jag fattar inte vad jag hör och tror till slut att han driver med mig. Men nej. Hans kompis fick plötsligt för sig att de skulle ge sig ut och springa en sväng.
Jaha. Ok.

I ett plötsligt infall fann jag mig själv skala rabarber. På sonens inrådan var de tvugna att tas om hand innan de dött allihop.
Inte var de många och inte blev det mycket, men i med en drös frysta jordgubbar också så fyllde de nästan en liten ugnsform. Det spelar ju ingen roll egentligen. Det är ju ändå havrebollsdegen man vill åt!
Så nu sitter jag här. Mätt igen. Så bortskämd så!
Det var många rabarberbitar som fick spottas ut. Hårda som trä. Det var nog den där minsta jag slet med mig i rasket. Men degen var god. Och glassen. Inte att förakta.
Två gossar är på vift, helt ovetandes om deras pajförlust. Fast lilla Gossmor har minsann lagt undan lite. Så det går ingen nöd på dem.
Och nu väntar en kväll. Av något slag.
Hoppas innerligt att det inte blir ett slag med någon ring inblandad. För då hoppar jag in och snor den.

Min man tyckte vi behövde ett nytt soffbord.
Åh! Lyckliga jag kunde inte annat än hålla med när han kom hem med detta lilla snickeri.

Tro det eller ej, men jag höll ut ända till eftertexterna. Filmen rakt igenom. Nitton timmar i vaket tillstånd. Snudd på att jag dygnade.

En jobbarkompis pratade om tv här om dagen. Rabblade den ena filmen och serien efter varandra. Men den då, såg jag den? Nej. Det gör jag inte.
-Men ser du aldrig på tv!?
Och när jag tänker efter...så gör jag ju nästan aldrig det. Om jag ser på nåt så blir det någon film de andra ska titta på. Som Sagan om ringen eller Transformer.
Det är ju absolut inte så att jag undviker tv, men mina arbetstider gör ju att jag oftast går och lägger mig precis när det är tv-tittardags.
Vi följer Game of Thrones. Såklart. Och det gillar jag. Men när kompisen sen frågade; Men vad vill du se då?, fick jag fundera lite. Sen slog det mig.
Det som får mig att bli glad när det dyker upp i tv-rutan är Grand Designs med Kevin McCloud!
Grand Design, det är min cup of tea.